hur jävla korkad är man när man säger nej till något som man drömt om och verkligen vill.............. men jag är ju dum i huvudet...............

tänk om han står i närheten av ridterapeutens stall.......... det vore perfekt.......

men nej...... jag kan inte...................

FANFANFAN VAD JAG HATAR MIG SJÄLV.............................

.......jag dör................

shitshitshit..................... får megaångest av goda nyheter och hopp........... samtidigt som det känns som att ett liv står och knackar försiktigt på min dörr...............

kanske..... kommer en liten flicka med sin lilla ponny att vara en del av det som gör att livet gläntar på dörren för mig..............

samtidigt som det skrämmer skiten ur mig att ta på mig ett så stort ansvar.......... det handlar ju om ett liv.......... som man lägger i en annan människas händer.......... så på ett sätt vill jag att hon ska säga nej............ att det inte passar.................. för risken finns att min dåliga - eller icke befintliga - självkänsla kommer på en ursäkt att backa ur........................

FAAAN Å!!!!!

rädd att jag kommer kräkas.................

läkaren mailade - idag............. hon fattar inte, men skit samma............. föreslog att vi skulle träffas nästa måndag................... jag sa ja................. och så kommer den ångesten också................................

............det lättaste vore om jag bara dog........................

varför kan jag inte bara få sova..... sova normalt...... slippa vakna och tro att jag är någon annanstans i en annan tid........ kan känna "honom".... kroppsvärmen...... lukten......... se hans ögon..... som glittrar..... av.. jag vet inte vad........ han såg likadan ut när han var glad som när han gjorde någon illa.......... inte i ansiktsuttrycket...... men ögonen.............

igår natt drömde jag andra drömmar........... skrev aldrig ner något specifikt.... men.... en sak hänger kvar i mig.............. jag kunde studsa fram..... jättelångt....... på alla mina valkar............ som om jag var gjord av fett........ en enda stor fetboll............. och folk stirrade...........

på ett sätt känns det som att jag tagit ett steg framåt.... i och med att jag mailat ätstörningsenheten.......... för jag vet att det är något konstruktivt....... och "lilla" är glad.......... men "stora" är PISSFÖRBANNAD.......... det här har varit "min grej" sedan jag gick i högstadiet... maten........... hetsätandet.... svältandet............ smygandet.. göra en macka ljudlöst... en korv som försvinner spårlöst.......... ingen frukost...... ingen lunch i skolan...... ingenting........ sen flyttade jag....... och fortsatte......... började äta lite sallad till lunch........ bland alla andra.............. fy faaan........ sen kom rakbladen........ mina älskade rakblad............. "stora" jublade......... "lilla" var förtvivlad... samtidigt som hon kände att hon förtjänade att bestraffas...... för "stora" var det ren belöning................

.......och mitt i allt det här är JAG nu............... får inte ihop känslorna........... vet inte i vilken ände jag ska börja........ jag är begravd i rep av olika längd, färg, tjocklek........ och jag hittar ingen ände........... så jag blir bara mer och mer intrasslad ju mer tiden går........... till slut kommer jag inte kunna röra mig....... men vem fan ska hjälpa mig att hitta en ände........ jag kan inte....... inte själv i alla fall......... och min t..... är det hennes jobb...... eller vem kan hjälpa mig........... jag har ingen aning....... och därmed har jag trasslat in mig ännu mer.......

......har tänkt på "psykopaten" ganska mycket den sista veckan............ jag vet inte varför..... men min t's frågor om jag är "ute mycket på nätet" har inte direkt hjälpt mig begrava honom i minnet............... han väcker ilska hos mig....... besvikelse.......... rädsla......... äckel................. hade glömt hans fullständiga namn..... eller ja, hans efternamn......... men idag när jag vaknade så mindes jag............. känner mig yr........... herregud hur han lindade oss alla runt sina fingrar................ jag litade på honom........ hur jävla dum får man vara........... men ändå.... hur många års chattande behövs för att se personens sanna jag............ är besviken på mig själv att jag var så dum........ minns hur vi som drabbats delade med oss av olika meddelanden vi fått och skrivit..... som för att försöka reda ut vem som sagt vad och när.......... gno frenetiskt för att få fram sanningen....... och vacker var den inte................. men vi knöt ihop oss..... vägrade erkänna oss besegrade...... och startade något nytt tillsammans................ men det föll ihop...... mer och mer efter våra dåliga måenden......... och dödsstöten kom när jag blev inlagd....... jag försökte hjälpa de andra som fanns i vårt egna lilla utrymme för att få tröst och stöd........ bidrog med pengar.......... mer pengar än vad jag hade råd med och mer än vad som behövdes.............. och vad hände........ jo, de försvann.......... de kom aldrig till den som skulle haft den............ och helt plötsligt försvann "den felande länken"........... han verkar ha gått under jorden........ ingen respons på sms, mail, brev.......... ingenting....... men jag vet att han lever....... har kollat det.......... så jag kan bara hoppas att han använt mina tusen kronor till något vettigt..............

...ja.......... ännu en man som gjort mig illa.......... som jag litade på.... men som ljög för mig.......... han lurade mig också... och dum som jag var så gick jag på det.............. han sög ut min kraft... och jag lät honom göra det... och han tog mina pengar... och lämnade mig..............

det är kanske inte så konstigt att jag inte litar på män i allmänhet......... inte efter det jag varit med om............ samtidigt vill jag så gärna tro gott om alla...... men det straffar sig................... och.. bränt barn skyr elden.......... ska det betyda att jag kommer leva ensam i hela mitt liv............... önskar att jag var lesbisk........ det kanske skulle vara lättare då.......... men man är den man är... det går inte att välja.............

det var mina söndagstankar för tillfället......... herrgud, vad kommer det här att bli för dag......................