är yr.................. for ner på stan............ en halvtimme... det var allt jag klarade............. egentligen inte ens det............. mår illa.............

min t har skrivit en rad precis innan hon gick hem...... skickade ett tomt mail till henne på morgonen/fm..... för det finns inget att säga............... jag orkar inte höra eller se henne säga eller skriva att "jag kan inte hjälpa dig".......... för då tar jag livet av mig........ nu.

har ätit mängder.............. men har fått laxertabletterna som jag beställde på nätet........ så nu klarar jag mig veckan ur.... hoppas jag...............

kldsjfklasjdf iaesjdfoiwerf9ewiofjicesd !!!!!!!!!!!!!!!!!!!

min t hör inte av sig............... ingen hör av sig....... ingen vill svara på frågor......... ingen vill hjälpa............

fan ta dem!!!!!!!!! fan ta dem allihopa!!!

predikar om att jag måste försöka "ta hand om mig själv" och "be om hjälp"!!!

jag gör för i helvete det nu!!!!!!!!!!!! jag har satsat helhjärtat på det här och mig själv helt och fullt!!! men likt förbannat så blir det ingen jävla skillnad!!!!!!!!!!!!

jag blir bara svagare och ännu mer sårbar!!!!!!

jag går under!!!!!!!!!!

skit i det eller gör nåt!!!!!!!! jävla störda "vård"!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

ångesten dödar mig

vet inte varför......... men jag har drömt om "M" inatt......... min M......... som jag älskar av hela mitt hjärta...... men som krossade det när han slutade prata med mig............ trots att vi bodde vägg i vägg.... i samma korridor.............

drömde att han flyttat tillbaka till stan............. och jag försökte få ur honom vad han gör nu..... och om han fortfarande var tillsammans med sin tjej............ hon som han sa... lovade..... att han aldrig skulle bli tillsammans med...... men blev det..... och inte kunde vara min vän längre...............

saknar honom........... hans insnurrade tankar och knäppa funderingar om allt och inget.. precis som mina......... hans sårbarhet...... värme............. empatin......... det skal han alltid bar omkring sig.. och som jag så gärna ville komma innanför......... musiken som han brann för............... ja.. allt.......... bara doften av honom........... på en del sätt var vi så jävla lika.... som när vi skulle planera och göra något tillsammans i korridoren............ de andra skrattade bort tiden... ingen tog tag i något........ men då var det han eller jag...... eller båda..... som gjorde det............. alla i korridoren kom till oss om de hade problem......... han var "korridorspappan"........ jag var "korridorsmamman"...........

är så sorgligt hur det hela slutade............. har inte orkat börja bearbeta det.............. men.... ju mer tid som går..... desto mer problem förstår jag att han gömde bakom sin mur............. min strategi för att komma innanför hans mur.. var att öppna mig.. göra mig sårbar........ så att han skulle se att det inte var någon fara.... utan att han kunde dela med sig av sig själv............. jag kunde inte göra som han... använda blicken till att fängsla en människa och låtsas kunna läsa tankar......... det hade jag för låg självkänsla för.............. priset... blev att jag förlorade honom................. han klarade inte att visa sig utanför sin mur....... utan slöt den ännu tätare omkring sig.............. och till slut... flydde jag........... flyttade..... städade ur rummet mitt i natten mellan en tisdag och onsdag.... kl 3........... för att slippa stöta ihop med någon av de andra... och speciellt honom............ på min väg ut från mitt rum som var mitt hem i 4 år..... kysste jag fingerspetsarna på min högra hand.. och satte dem mot hans dörr..... som så många gånger förut................. när jag kommit utanför porten rasade hela mitt liv - för andra gången........... han är den enda människa som sett mig i ögonen och visat vänskap... ömhet...... och empati..... jag kommer alltid älska honom........... alltid.............. han är som en storebror för mig......... en vän för livet... som jag förlorat för gott....... det sägs att blod är tjockare än vatten........ men det finns tjockare och mer hållbara band än så.............. ...men man måste kunna vårda dem.... om de inte bara ska bli till ett monument över en svunnen tid som i mitt fall.................

.................sorg.............................
..........