jag mailade min t igen.......... skrev att... ja.. att det kommer bli annorlunda efter fredag... oavsett vad KK säger............ och jag förväntar mig inte att de ska säga ja... eftersom de redan sagt nej... och hänvisat till "alla på hela kliniken".................

försöker trösta henne............ skriver vad jag önskar... vad jag vill....... och det fungerar........... jag borde väl vara glad........ men... hon borde förstå bättre än att en människa inte vandrar från död till liv - bokstavligt talat - via mail... på bara ett par timmar.............

och hon VET hur svårt jag har för att INTE trösta..... INTE hjälpa...........

känner mig som en stor skit.............

vore bäst om hon inte skrev "tack" och att hon blir "glad" av att läsa mina tröstemail............. för jag skriver bara för att lugna henne........... för att hon inte ska sätta tycka att jag bara är svinjobbig.............

jag är så jävla patetisk

mitt tröstmail till min t (ja, jag är dum i huvudet)

"Egentligen.... så tror jag att vi står varandra närmre än vi tror och vad vi kan se......... att du finns vid min sida....... stöttar mig........ men jag kan inte se det pga allt kaos runt omkring.......... För.... oavsett hur man än vill se på saker och ting.... så har ju allt varit en enda strid.... och har det inte varit strid så har det varit oro för hur det ska bli.......... När *nya läkaren* skulle komma och jag skulle slippa *gamla läkarens* fyrkantsvassa arbetssätt....... att träffa *nya läkaren* och våga vara ärlig och öppen.. satsa allt........... Väntan på KK....... oron... ångesten......... Försäkringskassan........ Svårigheterna med *mitt PO*... och att ta sig till stallet.......... Min strid med mig själv om Social fobi-gruppen......... "Kostnaden" att visa upp mina ärr på plastiken... flera ggr........ Sommaren...... var jag skulle vara... och hur länge........... Sen... blev det mer KK........ krig.. för att vara ärlig........ utan stöd...... Krig med mig själv om medicinbytet.... att tvinga mig att varje dag stoppa i mig medicin som jag är säker på kommer skada mig.... men först bli märkbart längre fram i livet............ Ditt nya förhållningssätt..... som nästan känns som en slags "hämnd" för att jag sade stopp när min tid på måndagarna naggades i kanterna........ Mer *nya läkaren*.... mer FK......... mer KK.............. Allt går bara runt, runt...... och den enda som jobbar för att komma framåt rent konkret... är jag......... Jag slåss för min egen rätt till vård........ Jag... inte *min läkare* som skrivit remissen och sen bara struntar i att tiden går......... Jag är inte så dum.... för jag vet att de inte har 7 mån väntetid på KK..... INGEN har 7 mån väntetid där...... för jag vet vad som sades och hur lång tid det tog när jag fick *gamla läkarens* remiss...... Det var inom 3 mån... trots att det var så krångliga omständigheter........
 
Och någonstans mitt i allt det här finns jag också............. Jag är omringad av saker och personer..... men ingen ser MIG...... ingen hör MIG......... för ingen vill... eller kan......... och jag bara sjunker och sjunker......... till tickandet av klockan på ditt rum...... och inom de nya rätvinkliga ramarna som trasar sönder mig........
 
Ska jag gissa och vara ärlig om vad jag tror..... så tror jag att saker och ting kommer ändras... från mitt håll i alla fall........ efter fredag.......... oavsett vad "domen" blir.... För sen är det samma läge som när jag var inlagd och *förra läkaren* sa att jag var helt ensam om jag ville fortsätta...... och då styr jag ju över allt.... och får ta smällarna själv... utan att du och *min läkare* blir inblandade............ Försäkringskassan får ha sin gång........ och saker och ting kommer lugna ner sig........... För som det är... och har varit nu i åratal... så har allt kretsat kring det som händer på fredag.......... Så det är ingen liten urladdning.............. för någon av oss.........
 
Så oavsett hur saker och ting ser ut nu........ så kommer det att bli annorlunda efter fredag..... och när efterdyningarna har lagt sig............
 
......så.... trots att vi sitter fast........... och det verkar svårt att komma vidare.......... så tror jag att det kommer bli annorlunda efter fredag.............
 
Stor varm kram......... från en liten Maria..........."

............jag SER ju själv när jag läser mailet...... att jag bönfaller henne om hjälp där också........... mellan varje rad................ men.... hon ser och känner inte sådant längre................... jag vet inte vad som har hänt med henne........... men jag är rädd........... riktigt jävla rädd................

....har funderat på om jag ska be att byta t............. men jag vill inte....... och orkar inte börja om med någon annan........... och... varför ska jag lämna min ängel efter FEM ÅR.... bara för att hon är så förändrad efter sommaren... och har förlorat sina båda föräldrar................... jag FÖRSTÅR att det måste vara riktigt jävligt.... även om det är få förunnat att ha kvar sina föräldrar tills man själv nästan når pensionsåldern............ och jag FÖRSTÅR att det kan förändra en människa............. men varför måste hon börja rata mig........... VARFÖR......................

...........har vräkt i mig en stor tarragona med cashewnötter och två påsar bilar....................... mår illa........... men har tagit laxertabletter....... köpte det när jag var och handlade........ har redan tagit 1/3 förp laxertabletter.............. hoppas att de jag beställt på nätet kommer snart...............

sitter och söker..... planlöst....... mållöst.... efter hjälp.............. men hittar ingen............... är kanske inte så konstigt eftersom ingen annan ens inom vården hittar något......................... det fanns ett behandlingscenter....... alltså.... bara dagtid, inget dygnet runt-skit........ jag var inte redo att söka mig dit.............. jag behövde tid.......... och när jag var redo... så lade de ner behandlingscentret............... min vanliga "tur"...............

det var ett begränsat antal platser......... inte särskilt många......... de hade aktiviteter såsom avslappning, bad, kroppskännedom, samtal........... och.... om någon mådde riktigt dåligt.... så fick de sova där tills läget blev bättre och de kunde klara av att sova hemma............

det var kvalitet................. men den här jävla regeringen siktar bara på kvantitet.......... ungefär som cp-läkaren som skröt över att han hade högst omsättning av inneliggande patienter på hela sjukhuset.......... jag förstod det inte då och trodde knappt mina öron..... och jag fattar fortfarande inte vad det är att vara stolt över att patienter åker in och ut på en psykavdelning flera ggr i veckan.............. det visar väl snarare på hur INKOMPETENT han är............... han ska ju HJÄLPA patienterna - inte sträva efter att ha bra siffror i statistik.......................

min t har skrivit att vi ses på torsdag............ så... jag utgår från att hon inte kommer höra av sig imorgon........... hon har börjat med det sedan sommaruppehållet.............. och jag började lära mig först för en månad sedan eller så - seg och dum som jag är................ så numera håller jag bara käften... för det finns inget värre än att bönfalla någon om hjälp... eller bara behöva bli sedd....... men man får inte ens ett livstecken som svar............... när man mår riktigt pissigt kan det göra skillnaden mellan liv och död....................... men som sagt.... jag vet att hon inte menar något illa......... men hon är förändrad................. så förändrad............. och det gör mig skiträdd.............

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Har idag lämnat in nycklarna till min slitna fallfärdiga lägenhet, så nu är jag utflyttad. Men fy fan vad ledsamt, grät när jag stängde dörren och låste för allra sista gången. Den må ha varit ful och skruttig, men perfekt läge, planlösning, stor mys...

Månaderna har gått. Jag har det så bra här i fjällen att tiden rusar iväg. Men det är skönt med tanke på det här "paus-året" pga Covid-19. Kan inte minnas när jag senast hade såhär lite panikångest och ångest. Ingen direkt stress över något. Nu är ja...

Det mesta har kört ihop sig. Men jag hoppas att det ordnar sig ändå till slut. Jag hade läkarsamtal och var mer eller mindre beredd på att få höra att jag är dum i huvet som tror att jag ska klara mig utan att fara till psyk en gång i veckan. Men l...

väntar fortfarande på offert från den "bästa" flyttfirman har handlat lite och skickat paket till mamma för hon fyller snart år gått riktig långpromenad med vovven så nu sover han gott på soffan känner mig så rastlös allt vara snurrar runt på...

allt bara snurrar kan inte förstå att jag ska flytta känns som jag bara hittar på kommer bli mer verkligt när jag får tillbaka nya kontraktet och bekräftelsen på uppsägningen och när själva flytten är bokad   ska på samtal idag har inge...