[M]

10 augusti 2010 00:33

Troligtvis så har du inte samma inställning till detta som mig, men jag brukar ofta kompromissa med min T trots att jag tycker något verkar värdelöst eller uppåt väggarna fel och trots att det ofta är skiltjobbigt. Jag gör det inte längre för att jag är rädd för att förlora min T om jag inte gör det, men mer för att ge henne och hennes förslag en chans. Ibland har hon haft rätt i att insistera, ibland fel, men i slutändan så är det inte det som betyder något utan det faktum att jag faktiskt provat. Att jag gett det en ärlig chans. Vare sig det hjälper eller inte, det jag provar, så ökar det i varje fall min självkännedom och mitt självförtroende samtidigt som det ger henne mer nycklar till hur jag fungerar och vad jag behöver för att må bättre.

Så summa summarium... Det kanske inte är så tokigt att försöka gå i bildterapi i grupp. Visst, självfallet så kommer du inte kunna utnyttja den terapin på det sätt som du önskar eller föreställt dig, men det betyder inte att du inte kan få ut något alls av terapin.

Om du dessutom får behålla din nuvarande individuella T och gruppterapin bara är något extra så är det ju ännu bättre. Då kan du dessutom prata av dig om den frustration det innebär att vara på bildterapin i grupp utan att kunna förmedla allt som du vill förmedla.

Det är bara lite flumtankar från mig som du gör vad du vill med, men vet att du inte är ensam om att få föreslag på saker som känns rätt så meningslösa, i alla fall i början.

Kram och ha det bra på ridterapin i morgon !

Maria

10 augusti 2010 11:44

Tack vännen *kramar ömt*
Jag tror att vi har ganska lika inställning ändå, även om det inte verkar så - vet ju hur rigid jag kan låta, och VAR för bara några år sedan (pga skadebegränsning, men ändå...). Min t vet att jag kompromissar, och ibland för mycket så att jag förlorar mig själv... Det här med grupp är ju pga att jag har social fobi, och social fobi-gruppen jag var med i fungerade ju inte - och ändå var det ju en grupp särskilt anpassad för oss med social fobi. Jag trodde att jag skulle kunna använda bildterapin enskilt som ett komplement till samtalsterapin, det var det som var min och min t's plan. Jag skulle jättegärna vilja vilja gå i bildterapigrupp, men eftersom jag inte ens klarade av att gå i social fobi-grupp så förstår jag ju att det inte går. Sitta och prata om övergreppen med okända människor, hålla i en pensel eller penna inför andra, osv. Min t vet och förstår det också, men det är väl mer en plan på lång sikt. Det var bara jag som tog upp ämnet men enskilt, eftersom jag är inne i en period då jag målar mycket nu och min t är ju ingen bildterapeut så jag får ju inte ut så mycket av det jag gör och bearbetar. Och även om de tyckte att det var ok i social fobi-gruppen att jag satt och grät och hade panikångest i 2 timmar x 2 tillfällen varje vecka och inte sa ett ljud, så är det ju verkligen inte meningen att det ska vara så i en bildterapigrupp. Det är inte bra eller konstruktivt, varken för mig eller de andra deltagarna.

Känns som om jag skrivit ett "försvarstal" men det är inte alls menat så, det hoppas jag att du vet :-) Vi har ju inte haft sådär jättetät kontakt, så jag vill bara tala om hur det var i våras när jag skulle in i social fobi-gruppen. Läkaren var inte särskilt förtjust över att jag gick dit heller, eftersom jag tog 50-60mg stesolid inför varje träff, 2ggr/v...... och ändå hade panikångest och bara grät. Men som jag sa då - nu har jag provat det och vet mer om mig själv och vad jag behöver för att ta mig framåt, så även om det var horribelt och jag misslyckades (har ju aldrig påbörjat något som jag inte avslutat i hela mitt liv - eller hoppat av något) så vet jag att jag DÖR INTE av att prova och ev upptäcka att det inte fungerar för mig. Och det gör ju att mina behandlare får veta mer om mig också.
Kommer att tänka på "kontraktet" vi fick skriva under. Kan inte låta bli att le för mig själv. "Jag lovar att inte ta några berusningsmedel eller lugnande medel inför eller under gruppträffarna". För mig lät det som rena skämtet... och jag sa det också - så jag fick "dispens", eftersom jag inte ens kunde ta mig dit om jag inte fick ta stesolid. Ja herregud vad komiskt egentligen!

Nu ska jag snart till stallet! *STOOOR KRAM*