de har just dragit in förmånen för min cymbalta - om man inte provat minst 2st andra antidepressiva mediciner varav den ena ska vara venlafaxin............ på pappret har jag stått på både efexor (venlafaxin) och mianserin...... så kanske, kanske att jag klarar mig där.............

vet inte hur jag ska göra...... pratade med läkaren om att lägga till något till en låg dos cymbalta........ hon föreslog fluoxetin eller abilify.............. jag förstår hur hon tänker, det gör jag.... men de tillhör läkemedelsgrupperna som jag AVSKYR.......... ssri resp neuroleptika.........................

visst, jag kan prova och se....... MEN.... läkaren kommer inte vara kvar och sen vet jag inte vilken pellejöns som ska ta över............... och jag är rädd.... riktigt jävla rädd...... för att det ska bli som med efexor............. att jag tappar håret... får blåmärken bara jag petar på mig........... och allra värst - att jag inte kan sluta med skiten................. fluoxetin... för bulimiker...... låter ju bra........ men läser man biverkningarna så är det i princip samma som för efexor........ och abilify... det är ju egentligen till för psykoser.................... visst, som allt annat kan det användas till många olika saker.... men jag tror inte att det kommer ha någon effekt alls om jag inte fortsätter med cymbalta............ och fortsätter jag med cymbalta så är och förblir jag fet............... men...... jag saknar den person jag var när jag stod på mina 90mg cymbalta................... jag saknar mitt jag........... mitt riktiga jag...........

......men hade jag fortsatt med den........... så hade jag varit död idag........... för jag dog av den sjukliga övervikten................. visst, jag har en hel del kvar att få bort av den.... men... jag tänker aldrig låta det gå så långt som blev då.......................

vad fan ska jag göra............... ingen kan hjälpa....... ingen kan råda............. ingen kan bestämma förutom JAG........ och jag vet ingenting...

......minnesbilder kommer och går........... ser............. hör........ känner...... luktar........................... har försökt att göra något annat......... städat............. men vad hjälper det............... har inte tagit mig ut idag......... inte alls................ går bara runt och skriker...... skriker för full hals.. men det hörs inget ljud.....................

det är 27 grader varmt här inne och jag törs inte ens gissa hur hög luftfuktigheten är........ har skrivit ner punkter till läkarmötet på tors......... skrivit ut allt och lagt till bilagor......... försöker underlätta för stackars läkaren.................

helst av allt ville jag skriva precis hur jag känner........... men........ gör jag det så blir jag inlagd............ och jag lägger ALDRIG in mig själv........... ALDRIG NÅGONSIN.......... inte nu när enda avdelningen som jag kunde vara på är borta.................... tänker inte förnedra mig till att ligga i en korridor eller samtalsrum.......... det hjälper inte!!!! det enda som hjälper är tid i enrum med personal som går att prata med - inte bara förvaring och piller...........

jag dör

jag dör verkloigen

gråter

sårbar.......... trasig............... smutsig......... äcklig..................... skämsskämsskäms...................

inget känns tryggt........... inget är stabilt.................

allt är svart........... geggigt......... suger ner.....................

sönderklöst inifrån................

........"han" är överallt........................ snart skriker jag rakt ut............

finns ingen hjälp

ingenting

törs inte gå ut....................... rädd att ta livet av mig............ trots att jag vill dö..............

men jag vill inte svika min t.................... eller personalen på avd........................

och jag vill inte......... lämna stallet...........................

........annars.........................

lukten av "honom" ligger som en dimma och omger hela mig

jag orkar inte mer

orkar bara inte

och det är så varmt och fuktigt ute

kan inte andas

imorse gick åskan igen

regnade

hoppade på högre, klarare luft som går att andas

men jag kvävs

dör

sakta men säkert