fanfanfan!!

for till sjön..... tänkte ta ett snabbt dopp..... har inte badat på över 8 år pga ärren.... hade tänkt doppa mig nu... innan det blir alldeles för kallt...... men bara om ingen var där..........

självklart var det livat på stranden....... ett killgäng hade tänt 2 eldar och skrek och hade sig.... och på andra sidan satt 2 killar och eldade och pratade lugnt....... hade bara de 2 killarna varit där så kanske jag hade kunnat vada ut i vattnet ändå.... de verkade mer vuxna....... killgänget däremot.. JEEEEESUS........... de skrek och skulle tända eld på varandras fjärtar.......... behöver jag säga mer....???

satte mig på en sten..... inte så långt från de två ensamma killarna........... tittade ut över sjön......... försökte vara i nuet.. har så svårt för det....... så gick de 2 killarna förbi... de skulle hämta mer ved........... den ena killen påminde mig om en person som ligger mig väldigt varmt om hjärtat............... på vägen tillbaka till deras eldstad så hälsar han... säger hej...... och jag svarar och säger hej............. men.... så säger han det som han inte får.......... "allt väl..?".............

jag KLARAR INTE att få den frågan.... det GÅR INTE!!!! killen påminde mig om natt-ssk P...... han utstrålade stabilitet, trygghet, värme, vänlighet....... och P brukade alltid komma ut efter rapporten och säga "godkväll fröken *mitt efternamn*, allt väl..?"............... och jag svarade "godkväll herr *hans efternamn*" och sedan något mer... och frågade om allt var väl med honom.......

det finns bara två personer som jag känt mig trygg med i hela mitt liv.... den ena var min granne i korridoren.... M........... han var mitt allt..... och så P på avd.............. folk tror att jag är förälskad i dem... att jag är kär........ men... det är inte så... jag älskar dem..... men inte på ett "romantiskt" sätt......... jag älskar deras karisma... hur tryggheten och värmen fullkomligen lyser om dem......... ingen av dem skulle göra mig illa........ och de skulle aldrig låta någon annan göra mig illa heller......... så ja, jag älskar dem....... men på mitt egna lilla sätt........ och av mina egna anledningar...

självklart vore det underbart att ha en sådan livskamrat...... men... då behöver man någonting gemensamt......... vi lever ju inte på stenåldern, utan man behöver gemensamma intressen, sträva mot samma mål, vilja utveckla förhållandet, osv....... det måste finnas en glöd..... och den glöden har jag aldrig känt................ som jag sa till personalen på avd så... om jag skulle ha svimmat i duschen.... så hade jag inte varit rädd eller orolig om P hittat mig........ för jag VISSTE att han inte såg mig på det sättet........ han skulle inte se en kvinna... han skulle se en människa.......... och hade absolut inga andra intentioner eller tankar....

.......varför frågade killen mig om allt var väl................ HELVETE också....................

........behöver tryggheten..... någon som tar över...... någon som slåss för min skull............ jag behöver avdelningen............ men den finns inte kvar............. så... jag är utelämnad till mig själv... och bara till mig själv............ skiter det sig nu så är jag död..............

nu ska jag titta på "in treatment" på svtplay......... sen måste jag försöka sova............ har terapi imorgon fm............

Har fått svar från CSN. Frågade om man får använda mer av sitt innestående studielån även om man har sjukpension och skrivit av lånet. Svaret var att DET FINNS INGA HINDER FÖR ATT FÅ STUDIESTÖD!!

Jag storgråter - av LYCKA!!! NU - NU FINNS DET ÅTMINSTONE EN CHANS ATT JAG KAN FÅ ETT LIV!!!! Det har fan inte varit lätt med återbetalningen under de här åren. De är så stora att det är mer än vad jag får ut per månad, så jag har fått ta av de pengar som jag sparat sedan jag var barn.

Det FINNS RÄTTVISA!!! Eller i alla fall något som LIKNAR rättvisa!

Har varit i stallet idag. Det var underbart härligt! Fick inte till balansen i trav. Tror jag var så överväldigad. Och så ville jag klara själva ridövningen. Men det gick åt skogen... Samtidigt vet jag ju att jag bara har travat en eller två gånger "kontrollerat" på gårdsplanen, och resten har varit lite i skogen. Så det är väl inte SÅ konstigt att det inte gick bra idag. Med andra ord; det gick väl bra under omständigheterna. Hoppas att jag får hjälp att hitta balansen igen. Kanske bli longerad och kunna fokusera enbart på rytmen, vad vet jag. Det mest intressanta var i alla fall att jag "skumpade kontrollerat"... Var aldrig vingligt eller fanns ens tillstymmelse till att riskera att trilla av. Det var skumpigt, men inte mer. Herregud, första gången var jag säker på att jag skulle göra en flygtur. Inte för att jag brydde mig om det, men det var så det kändes. Så jag var mäkta förvånad över att "kunna skumpa kontrollerat"!

Var en annan tjej där tillsammans med mig idag, en yngre, i tonåren skulle jag tro. Hon kan redan rida, så därför fick ridterapeuten lägga ridövningarna på någon slags medelnivå. Först var jag lite nervös, för jag kände mig så jävla "dålig". Hon, en ung söt tjej som kunde rida jättebra, jämfört med mig - en fet kossa som inte kan någonting om hästar. MEN, sen tänkte jag att det ju inte GÅR att jämföra. Man SKA inte jämföra. Jag är där för MIN SKULL. För att JAG VILL. Det är ju ingen tävling! Lär jag mig aldrig rida så bra som hon så gör jag inte - det är inte mer med det! Så då kunde jag radera de tankarna.

Har så mycket att tänka på nu såhär efter att ha varit i stallet:

Måste komma ihåg att använda kroppen rätt. Slappna av, men behålla hållningen.

Sitta rakt och avslappnat.

Hålla ner händerna.

Ha kortare tyglar så att jag har kontakt med hästen.

Följa hästens huvudrörelser och ge efter på tygeln.

Krama tyglarna istället för att dra i dem.

FÖRSÖKA lära mig styra hästen i trav med skänkel, kroppshållning och kroppsvikt.

OSV!

Kändes HELT SJUKT idag när jag gjorde övningarna. Helt bak och fram. Red på volt och lade tygeln mot insidan av hästen, höll ut tygeln på utsidan, och sköt fram den inre höften medan man använde den yttre skänkeln för att hästen inte skulle röra sig utåt.

Eeeeehhh... går det att förstå någonting av det där......? Frågan är om det ens är rätt beskrivet.......

Det kändes SÅ fel att "sitta åt fel håll". Det sitter i märgen att man ska "visa" var man vill att hästen ska gå med hela kroppen, så det blev totalt kaos i skallen när man skulle göra tvärt om. Men jag tror egentligen inte att det är tvärtom, utan att jag har för dålig kroppskontroll för att klara av att göra övningen rätt. För när vi svänger i vanliga fall så "lutar" jag mig åt det håll vi ska, och då åker den yttre höften fram av sig själv. Idag tror jag att jag skulle ha skjutit fram den inre höften, men utan att "luta mig" inåt.

VARFÖR har jag ingen att prata med om det här?????? Det händer SÅ MYCKET med mig när jag är i stallet och så har jag INGEN att prata med! Det blir bara samma som alltid; "Jaha, det låter ju intressant", "Ojdå, det låter svårt", "Men det var väl roligt". Och INGEN - INGEN - fattar ens en hundradel av vad jag pratar om.

Så då skriver jag här istället. Jossan... fattar du något av det jag försöker förmedla i skrift.......   

Kändes lite märkligt idag också. Ridterapeuten talade om att hon hade tänkt att vi skulle ha som en ridlektion idag, så att jag får lära mig lite mer - i fall om att det finns någon ledig plats i ridskolan i vår, "eller om någon hoppar av". Jag blev glad ända in i hjärteroten, för då finns det ju en chans till att jag FÅR gå i ridskola där! Sen innan vi slutade så säger ridterapeuten till den andra tjejen "varför börjar du inte i ridskola här!". Jag fattar att man måste göra grupper så att förkunskaperna är någorlunda jämna, och då blir det säkert några som inte passar in i någon grupp och får avslag. Men jag blev ändå lite ledsen, eller kanske snarare besviken, när jag har "stått i kö" i nästan ett år men får se om någon hoppar av så att jag får en plats - medan hon i princip står och erbjuder den andra tjejen en plats på rak arm, trots att hon endast har ridskola för just vuxna och inte barn.

Skit samma. Vill hon ha mig med där så vill hon. Vill hon inte så vill hon inte. Ingen kommer dö av det. Jag får leta ridskola för vuxna någon annanstans i så fall. Frågan är bara VAR. Vill inte komma till ett "kallt" stall där hästen bara ses som ett redskap och inte har någon själ.

Nu ska jag skrapa trisslotter. Köpte 2st igår och vann 25kr x 2 på den ena, och nu har jag bytit in vinstlotten mot 2st nya lotter. Håll tummarna!