Mår.... inte så bra................ vräkt i mig mat............... inte tagit någon stesolid........ Vet inte vilket ben jag ska stå på................ får så mycket värme och kärlek i stallet....... och.... så kommer jag hem.......... ensam......... och allt rasar................. i alla fall efter 3 timmar i telefon med min sk mamma...............................

Ja, jag var i stallet idag...... en vecka sedan sist........... Längtade dit så in i helvete att jag inte tog någon stesolid inför bussresan.................... Hann prata en hel del med ridterapeuten... känns så skönt för hon är ju den enda som jag pratar med som väninna öga mot öga..........

Tog in hästkillen efter att vi (läs ridterapeuten, jag får inte anstränga armen så jag stod och tittade på och pratade med hästisarna...) gett hästarna mat...... sen visade hon mig hur hon kammade hästkillen för att få bort lite av vinterpälsen han håller på att tappa..... Så jag stod där och kammade.... pratade... kramade...... andades..... i nästan 2 timmar................. Jag vet inte... men.. det är som att..... jag kan andas ner syret längre ner och längre ut i kroppen när jag är där.......... det stannar inte i bröstkorgen, utan liksom fortsätter ända ner i tårna................. Hade kunnat stå där resten av dagen..... det kändes som att jag bara var där i 10 min............... Ridterapeuten mockade och  pysslade om en av hästtjejerna som stod inne i sin box för att hon snubblat och blivit halt........... Jag pratade med henne också... hon är så fin....... har så stora öron så de ser nästan ut som paraboler......... Hon stod och tittade på mig hela tiden och tänkte nog "vad är det där för pajas i mitt stall"................ När ridterapeuten stod utanför boxen och pratade och klappade henne så ville hon inte att matte skulle gå...... och då visade hon sitt lilla "party-trick"..... hon öppnade dörren in till sadelkammaren! Gång på gång... för hon, enligt mig, visste att då kom matte och stängde den! Har aldrig sett en häst öppna en dörr som är stängd med en regel, med bara läpparna! Men hon bara petade upp "pluppen" och så drog hon sprinten åt sidan så att dörren gick upp! Jag skrattade och tänkte att hon vet var hon har sin matte...!

När hon mockade hennes box så fick tjejen stå ute i stallgången och käka.... och det var hon inte helt nöjd med, så hon sparkade undan hötussen så att hon inte nådde den.... Jag gick dit och flyttade den X antal ggr..... detsamma gjorde ridterapeuten.... men hon bara fortsatte.... Till slut lade ridterapeuten upp den på en stol... och jag log och frågade var silverfatet var någonstans....!

Ridterapeuten tyckte att hästkillen blev så fin så hon bestämde sig för att inte släppa ut honom i regnet.... tyckte att han var för fin för att rulla sig....... Kan man få någon finare komplimang när man har pysslat om en häst..! Och så släppte hon in de andra hästarna också så att de skulle hinna torka tills kvällens ridskoleelever kom.....

Pratade med terapeuten en stund på fm........ hon jobbade idag... och ska jobba resten av veckan....... och jobba ons, tors och fre nästa vecka............ vilket alltså innebär hälften så mycket terapi........................... för hon har inte sagt något om ändrade tider för oss trots att hälften försvinner..................

..........jag måste ha någon slags "empatistörning"... för jag gråter andra människors tårar.......... kan känna av så mycket av en människa... på ett sätt som inte går att beskriva eller förklara............ Kanske en överdos av "kvinnlig intuition"................. jag vet inte.................... Jag känner så mycket... och lätt.. med andra.................

är så ledsen............ så ensam........ förvirrad....................... rädd........

jag vill inte leva om det är såhär mitt liv ska se ut............................

terapeuten sa idag.... att hon inte följer med mig när de ska ta stygnen............... det tar för lång tid.......... hon hade inget schemalagt, men behöver ändå tiden.......... jag har full förståelse och respekt för det............. hur skulle jag kunna känna något annat............ men...... vad händer om jag inte tar mig dit.......... eller om jag träffar kärringen jag nästan hamnade i gräl med som inte ville släppa hem mig........... .....det är bättre att jag tar bort dem själv i så fall................. så jävla svårt kan det inte vara........................ måste gå att läsa sig till i någon av mina ssk-böcker............