nu kan jag inte fortsätta med höjningen av fluoxetin, trots att det inte ens gått en vecka
och jag vill trappa ut det helt

mail till *min t*, eftermiddagen 2011-01-18
 
har just kommit hem från stallet
hade jag inte stått på den här jävla medicinen så skulle jag vara överlycklig
och nu känner jag INGENTING
kan inte ens säga att jag haft roligt - trots att jag vet att jag EGENTLIGEN haft det
alla hästar smet ut och jag fick hjälpa *ridt* att få in dem
och så fick jag öva på tömkörning från marken igen, och det gick BRA
men jag kände INGET
tänker inte ta någon extrados imorgon
jag förstår om både du och *läkaren* blir förbannade och besvikna
men jag klarar inte av det här!
jag har INGEN livskvalité, inget som får mig att VILJA leva vidare
det är lika bra att ta livet av sig annars, för det finns ingen mening med något, för INGENTING KÄNNS
jag bryr mig inte om jag dör, jag skiter i det
så därför tänker jag inte ta någon mer extra fluoxetin
utan jag trappar ut skiten istället
jag har fått nog
jag kan fan inte ens känna mig LEDSEN för att jag är så avtrubbad
annars skulle jag ha storgråtit nu, för den här medicinen förstör mina sista gånger i ridterapin

du får skrika och skälla på mig hur mycket du vill
jag förstår om du bli arg och besviken
särskilt när jag ger upp redan nu
men jag har känt på mig att det här inte är någon medicin som passar mig
jag blir helt "utslätad" och jag dör hellre än att ta den extra halvan fluoxetin en gång till
jag är helt död på insidan och skiter i allt
och jag vet att det kan vara en biverkning som går över
MEN - jag känner att om jag klarar mig lika bra med en höjd dos fluoxetin som UTAN fluoxetin, så slipper jag hellre ångesten att ta SSRI och slipper ett piller
och det är så mycket som hänt nu med KK, plastiken, du som stannar (till sommaren i alla fall), studielånet är avskrivet, *annan sak* är klar
så jag har ju redan helt andra förutsättningar att leva efter ändå - utan "antidepp"
jag vill i alla fall prova
för som sagt - står jag kvar på samma mediciner för övrigt och i samma doser, så finns det ingen anledning till att ta fler piller
det är bättre att fokusera på ridterapi, tandläkare och MS och sådant istället
och nu är *ätstörningsenheten* inkopplade, ska träffa en av dem hos *min t* om en ca månad (och om jag ska ta tag i det så MÅSTE jag få BRY MIG)
och så sjukgymnast - om den diskussionen någonsin blir klar......
så jag står inte still, även om det kanske verkar så
jag vet att du inte vill något hellre än att hjälpa mig, och nu ber jag dig att hjälpa mig genom att försöka förstå och gå med på att prova mitt sätt
 
jag vill inte dö, jag känner mig inte ens deprimerad just nu - pga medicinen - jag bryr mig inte om någonting
jag säger inte att jag "vill må dåligt", utan jag vill bearbeta och arbeta med det jag påbörjat så att jag har en chans att bli fri sen
fri och medicinfri - färdig
och jag kan inte bearbeta något som jag varken känner eller bryr mig om
jag kan inte möta världen som mig själv, när jag inte ÄR mig själv
är jag ledsen så behöver jag få gråta
är jag glad så måste jag få skratta
när jag var hos *min t* igår så märkte hon klart och tydligt på mig hur "kall" jag var
det syntes på mitt kroppsspråk och hördes på min röst
jag visste att jag var ledsen, jättejätteledsen, men jag visste att inte en tår skulle falla

till slut är "känsloballongen" så full att den exploderar, och eftersom förnuftet finns kvar så vill jag ju verkligen inte att det ska hända
jag vill inte "explodera", vill inte dö - inte nu innan jag ens hunnit känna hur mitt liv känns efter all medvind jag plötsligt fått
och jag MÅSTE få KÄNNA
jag är och förblir en känslomänniska, och därför lider jag så fruktansvärt när mina känslor försvinner

snälla snälla snälla, förlåt mig
jag vet att jag borde ge det mer tid, men jag har inte tiden nu när tex ridterapin håller på att ta slut - jag måste få vara ledsen för det, sörja, för det är det bästa jag haft
och jag har inte orken heller, för till slut gör jag bara dummare och dummare saker för att framkalla NÅGON sorts känsla
pratade med ridterapeuten idag om det, för jag ville förvarna henne eftersom jag är så annorlunda
hon berättade om en liknande erfarenhet, och i hennes fall slutade det med att det hände rent ut sagt livsfarliga saker - men hon kände inget, hon brydde sig inte, precis som jag känner och upplever det här
med det vill jag inte säga att jag har tänkt att börja hoppa fallskärm eller testa hur det känns att stoppa fingrarna i en kontakt - men jag är rädd för vad jag till slut kommer att göra för att få UT något av det som jag inte kan känna
jag har "inte råd" att skära mig igen eller att hålla på ännu mer med maten - eller andra korkade och onödiga saker
jag har inte tiden heller

sitter i sängen och är helt bortdomnad
vill slita sönder lakan och påslakan av frustration över min känslolöshet
men jag bryr mig inte
 
snälla förlåt mig

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Har idag lämnat in nycklarna till min slitna fallfärdiga lägenhet, så nu är jag utflyttad. Men fy fan vad ledsamt, grät när jag stängde dörren och låste för allra sista gången. Den må ha varit ful och skruttig, men perfekt läge, planlösning, stor mys...

Månaderna har gått. Jag har det så bra här i fjällen att tiden rusar iväg. Men det är skönt med tanke på det här "paus-året" pga Covid-19. Kan inte minnas när jag senast hade såhär lite panikångest och ångest. Ingen direkt stress över något. Nu är ja...

Det mesta har kört ihop sig. Men jag hoppas att det ordnar sig ändå till slut. Jag hade läkarsamtal och var mer eller mindre beredd på att få höra att jag är dum i huvet som tror att jag ska klara mig utan att fara till psyk en gång i veckan. Men l...

väntar fortfarande på offert från den "bästa" flyttfirman har handlat lite och skickat paket till mamma för hon fyller snart år gått riktig långpromenad med vovven så nu sover han gott på soffan känner mig så rastlös allt vara snurrar runt på...

allt bara snurrar kan inte förstå att jag ska flytta känns som jag bara hittar på kommer bli mer verkligt när jag får tillbaka nya kontraktet och bekräftelsen på uppsägningen och när själva flytten är bokad   ska på samtal idag har inge...