har ångest så jag skakar............. försöker titta på grey's... men det är svårt att fokusera............ svårt att bara andas................

låg på golvet förut........ i köket............ hade kaninerna ute........... de myste.......... jag klappade dem........ de kröp ihop tätt, tätt intill varandra.......... blundade........ tuggade sådär som de gör när de tycker att det är skönt.......... men... inte ens det kunde få mig att kunna andas............

mamma ringde straxt efter kl 8 imorse............ jag vet inte vad hon ville egentligen... men jag fick känslan av att hon kände sig instängd.......... de hade inte plogat alls, så pappa tog sig knappt ut till vägen för att fara till jobbet.......... jag blir så jävla förbannad, för bra betalt ska de ha av byns invånare........ och inte nog med att de tar timkostnad, så förra året begärde de en extra avgift för att det var "mycket snö".............. jaha - och??? det räknas väl för fan in i TIDEN som det tar att ploga!! mer snö => längre tid att ploga.... det behövs ingen jävla einstein för att räkna ut det!

och när folk FASTNAR på snöplogavallen ut mot den asfalterade vägen och riskerar livet så KANSKE man BÖR göra sina uppgifter! annars får väl någon annan ta över!   

har i alla fall fått hem lite grejor....... har försökt planera att jag inte kan fara och handla nästa vecka, i fall om att jag - mot all förmodan - är nyopererad på tre ställen efter onsdag.................. *hoppashoppashoppas*

det sjuka är att jag inte är orolig för det............ sprutor och grejor.......... det bryr jag mig inte om.............. MEN....... jag bryr mig om människorna bakom....................... det är DE som skrämmer mig........... ska ta i mig......... titta på mig............................. mår illa för deras skull........................ fattar inte att de gör det............. men... de måste väl...... det är det de får betalt för.............  

har ätit choklad............. istället för något annat............... verkligen bra...........................   

Fick posten precis innan jag skulle gå till bussen och fara till stallet... Det var ett tack-kort från mitt gamla PO... så den "hinten" gick inte fram........... men skit samma. Och så fick jag ett kuvert från FK....... hjärtat stannade nästan.... tänkte "vad fan är det NU då"................... Och var förbannad på PO-teamet som verkar ha bestämt sig för att strunta i mig........ så jag var tvungen att öppna kuvertet själv.............. Och vad står det där.......... vad är det........... Jo, ett beslut från FK om att jag får pengar även i fortsättningen! JAG BEHÖVER INTE LÄNGRE LIGGA SÖMNLÖS OCH HA DEN TYNGD PÅ MINA AXLAR SOM JAG HAFT I 2 ÅR NU ! Jag kommer INTE att hamna på gatan!

SJälvklart är det inte bara bra......... egentligen känns det förjävligt........ men..... jag tänker att jag kan avbryta det när som helst........... men samtidigt.. så hur kan de ge mig det här om det finns en endaste chans att jag kommer få ett någorlunda normalt liv.....................

Skit samma. Nu får jag i alla fall pengar. 500kr mer per månad, före skatt, än vad jag har i år. Det baseras ju på ålder, så det är ju därför.

Så jag lade ner allt och for bara till stallet. Var världens sötaste tant där som hade varit ute och ridit - med två höftproteser! Hon var SÅ GULLIG! Skrek som en galning när hon skulle sitta av... och så sa hon till mannen som var med henne, och ridt att "kan han lägga sig ner"..... Vi skrattade allihopa! Sen tyckte hon att de skulle ringa efter brandkåren. Guuuuuuud vilken charmig härlig tant!!! Hoppas hon vet hur MODIG hon varit, för hur många tanter på 68år vågar sätta sig på en häst....!

Gick och hämtade S. Såg ganska snart att han tappat en sko. Hoven var dessutom ganska tilltufsad... är lite orolig.... Förra gången jag skulle ut med honom så vägrade han lämna gårdsplanen, men det hade jag raderat ur minnet. Men det kom FORT tillbaka när han vägrade på samma sätt igen... Men JÄVLAR vad arg jag blev. Det där är ju bara något han har fått för sig, och han ska inte tro att han kan bestämma över mig när jag sitter på hans rygg! Det tog ett tag, men till slut gick han! .......men SHIT vad jag fick kicka på........... Kändes i alla fall som en vinst att han lämnade gården. Ridt tog med sig ett grimskaft och satte på det och gick bredvid.... förklarade att han var rädd för hamrandet från huset som vi skulle gå förbi... Måste erkänna att jag blev måttligt förvånad, eftersom jag ridit den rundan x antal ggr - själv. Både bakom vagn och med ridt på annan häst och när hon promenerat med en annan häst. Men hon behövdes verkligen... Han blev spänd som en fiolsträng och huvudet stod på skaft. När de smällde där inne så fick han panik och var på väg att skena. Ridt höll emot i grimskaftet och jag gjorde så gott jag kunde. Sen var det bara att släppa och gå vidare. Visst blev jag rädd precis då när han "skuttade runt", men man kan ju inte sitta och tänka och känna att man är rädd. Det håller inte. Kom en liten bit till, och så öppnade någon en garagedörr bakom oss. Han fick panik då också, och hade garanterat skenat om inte ridt hjälpt till att hålla i honom.

Det känns så sorgligt, för han var inte sådär förut. Något har hänt med honom, men jag vet inte vad. Han blev till och med rädd för en som stod vid brevlådan och hämtade posten. Jag vet, jag är dum i huvudet, men jag blir inte rädd. Jag blir mer "skärpt" och försöker komma på vad som är bäst att göra. Rädslan kommer sen, efteråt. Men det är inget jag håller kvar, för det enda som är värre än en rädd häst är en häst med en rädd ryttare... Och hästar lever i nuet, och när jag är med dem så gör jag också det. Tror inte att ridt tror på mig, men det spelar ju ingen roll. Det enda som spelar roll är vad jag själv faktiskt känner och vilken energi jag utstrålar.

Han fick äta lunchresterna som belöning, och medan han gjorde det så gick jag till A... tittade in i boxen... Men han verkade så avslagen.... avtrubbad...... som om han inte bryr sig....... Ärligt talat såg han deprimerad ut.... Önskar att han fick ha sällskap när han står där inne på boxvila.... för hur mår han, rent psykiskt..... och hur blir det sen... kommer han in i flocken igen.... blir han överhuvudtaget återställd när han är så ledsen........ Ville bara ställa mig och gråta....... bara gå in till honom och klappa om honom...... beröring........... men medicinen gör fortfarande så att jag är ganska avstängd........... och man går inte in i en box bara sådär.

Jag rår inte för det.... men jag älskar den hästen...........

Fattar inte vad det är med hästarna....... i fredags försökte P rycka till sig mer tyglar... HAN - av alla........... Ridt säger att sådana olater beror på alla nybörjare... elever som låter hästen bestämma...... Rycka till sig tygel... inte reagera på skänkelhjälper........ osv...... Men... jag hoppas att de kan lära om.... så att de lär sig rätt igen...............

......en gigantisk chock att S nästan skenade flera ggr idag................. sorgligt......... så sorgligt................ Jag litade på honom... han litade på mig....... och jag trodde att jag kunde hantera honom............ Förstår inte för mitt liv vad som har hänt med honom.......... och det gör mig så ledsen...........

.......och A........... ska han stå där och brytas ner... sakta, sakta............. dag ut och dag in...........

Ja.... nu är det bara att försöka släppa det och försöka tänka framåt...... Tors ska jag till min t och så ridterapi på em........... fre har jag läkartid.......... sen är det lördag och söndag.... och på måndagen läggs jag in på kvinnokliniken...........

.......................bara väntar på att något ska hända....... rasa.......... kollapsa........... för det är för bra för att vara sant att jag får pengar från FK............. NÅGOT kommer att tas ifrån mig.......... NÅGOT kommer att gå åt helvete............... HELT åt helvete............

.........livrädd..........................

det blir ingen shopping idag... inte på fm i alla fall....... hinner inte innan jag ska till stallet........ jag skulle hinna handla mat, men jag ska försöka få tag i en liten lampa till hallen i second hand-butiken som ligger en bit därifrån......... får se hur mycket det snöar imorgon.... har inget som jag måste göra då..........

längtar efter att hitta en lägenhet utanför stan.......... visst, jag älskar den lägenhet jag har nu, den passar perfekt; fin planlösning och jättefina tapeter och fräsch och allt - men, den ligger för nära sjukhuset....... universitetet.......... jag måste ut mer på landsbygden innan jag dör i asfaltsdjungeln............

fick en "utskällning" av astrid igår kväll......... hade henne ute och plockade fram en morot ur kylen... vill inte att hin ska vräka i sig sin när den är för kall.......... sen lade jag mig på golvet och tänkte mysa lite med henne.... men jävlar vad sur hon blev när hon inte fick moroten direkt,,,,,,,,,,,,,,,,, hon sprang runt mig och stampade som besatt... och när hon inte fick den önskvärda reaktionen så hoppade hon in i buren och fortsatte där.............. så det var bara att skala den kalla moroten............. och hon blir så glad och kaxig när hon får den... rycker den ur handen på mig och hoppar runt i hela buren med sin trofé...................... .....ja.. hon är galen..................... tilda tittar mest på mig som att "ska du kamma mig???" när jag öppnar till henne.............. kul att hon har så höga tankar om sin matte................. jag har i alla fall lyckats lära henne att hoppa in i huset när jag fyller på hö.......... annars fastnar hälften av det i den långa pälsen och hon ser ut som en skuttande hötuss........................

------------------

........jag är en dålig vän.................. stänger av mobilen på kvällarna nu när jag går och lägger mig.......... brukar inte göra det.... men jag känner att jag behöver avskärma mig..... på något sätt................... en vän hade behövt mig inatt........... men istället så såg jag inte smset förrän nu på morgonen.............. hon hade nästan hoppat igår kväll.......................... herregud.... jag hade aldrig förlåtit mig själv om hon gjort det och skickat sms till min avstängda mobil..............

tyst överallt............ tyst som i graven............ känner mig lika känslosam som en sten.................. ska trappa ut den här medicinen........... börja sänka dosen......... för jag måste "vara vid mina sinnen" om en vecka............ för det är veckan jag väntat på i hela mitt liv............

oavsett om det blir operation eller ej på kvinnokliniken.... så måste jag kunna känna lättnaden.... eller besvikelsen........... det fungerar inte annars.......

har min t's stöd........... och det känns bra............ eller ja.... "känns"...... jag förstår att det ska känns bra...........

känner mig helt avdomnad......... inkapslad............ behöver gråta.... men jag kan inte........... jävla skitmedicin.................... jag.... lägger nog ner den from imorgon.............. och ja, jag vet..... kroppen måste vänja sig så jag borde fortsätta............. men nästa vecka är mitt livs vecka......... och då måste jag kunna känna...... tänka.......... inte vara inkapslad................

vill skära mig..... inte för att jag mår dåligt egentligen..... eller ja, jag mår skit..... jag vet det........ men jag känner det inte............ så jag vill skära mig så att jag får känna någonting åtminstone..............

var samma visa med efexor........... jag kände ingenting....... och då skar jag mig............. och jag tänker inte hamna där igen.............

har hittat prickar på revbenen igen......... så nu är det väl ingen tvekan om att det är fluoxetinet som orsakar det...... men det går ju över, så jag överlever...... och det kliar inte och är så lite att det knappt syns......... ändå blir jag sur..........

ska till min t snart........... ångesten pyr ur hela mig........... jag vet att det är bra.......... men det är bara så jävla jobbigt..................

gick upp och gav kaninerna mat för ett tag sedan........... såg att astrid låg och sov djuuuuuupt...... så för att inte skrämma henne så pratade jag hela tiden.... medan jag drog upp rullgardinen.......... när jag vände mig om och skulle gå till henne så inser jag att hon inte vaknat förrän precis då... för hon blev så jävla rädd att hon trillade ner från sitt hus och ögonen var uppspärrade så att de nästan hängde utanför ögonhålan...................

det är bara att inse.......... när hon sover så SOVER hon verkligen............ hon lär väl känna sig trygg i alla fall, för annars skulle hon väl aldrig våga göra det..... inte "helt oskyddad"............. fast det är klart; hon tror ju att hon är mer en hund än en kanin............................

är skitkallt ute....... och helklart........ lite snö........ och frost............ blir väl broddar idag.....................

...............idag är det en vecka kvar..........................