ja... då var man inlagd nu då............. skakade som fan och fick inte luft.......... tur att min t var med...

fick ett eget rum...... sprang iväg till anestesin............ narkosbedömning....? vilket skämt........... tog några minuter........ ingen som tog i mig.... bara prat........ "bara".. prat......... gick tillbaka till avd............ och min t gick............. sen kom läkaren in och hälsade innan hon skulle gå hem.......... gud vad hon är underbar............ sa att hon förstår.... efter att ha sett bilderna............. jag började nästan att gråta............ hon lade sin hand på min arm och sa att om hon kan så tar hon bort det imorgon..........

efter det kom en uska in...... jättegullig.... hon skulle ta blodprov... för blodgruppsbestämning........... känns SKITBRA.. för på något sätt känns det som ett steg mot ett ingrepp............ och så skulle hon kolla HB...................... då blev jag NERVÖS....... för jag vet att jag äter SKIT........... men... det var bra - trots allt......

berättade att jag inte är stickrädd eller smärtkänslig.... och hon sa att hon märkte det........... jag är så nyfiken...... och det gör inte ont att bli stucken...... och i fingret sen; det känns mindre än ett myggbett................... satt och tänkte på vad jag läst om i ssk-litteraturen.... och hon gjorde allt enligt "skolboken"...... var lite häftigt............

och hon kommer in med en lista.... så att jag får välja middag.................. blev chockad........ minst sagt.... tänk, här är det bättre "psykiskt" än på psyket..........

...........blev lite ledsen på min t...... för... hon tänker inte komma 10 min tidigare.......... så hon hinner förmodligen inte hit innan jag får premedicinering och körs iväg...... så då är jag ensam.....................  

har knappt sovit en blund........... bara slumrat.............

mår illa........... är rädd........................ och ensam...................

var orolig för att de ska ta blodprover.... så jag tvingade i mig själv hembakt pizza igår............ hade bla en bit kassler som fyllning........ så... nu är förhoppningsvis inte mina värden helt åt helvete................. fast.... jag vet inte hur lång tid det tar för kroppen att återhämta sig........... har levt på hälsofil så länge nu............. inget kött.......... ingenting............

fy fan....... slår vad om att narkosläkaren kommer klämma på magen.............. förra gången når min egen läkare gjorde det....... hon jag hade förut..... så kändes det som att hon mosade sönder inälvorna....................... fast... hon kanske inte visste vad hon gjorde riktigt,,,,,,,,,,,, överläkare på äldrepsyk............. fick uppmana all kraft jag hade att inte spänna magmusklerna...........

egentligen............. är jag inte rädd eller orolig för själva "procedurerna"............ utan bara människorna.............

visst... min t är med.......... eller inte............ för jag har ingen aning om när allt ska ske............... vet inte ens om hon kan vara med imorgon....... tänk att bli sövd ensam............. och vakna ensam........... utsatt.............. sårbar.................... ......fy fan.............

det vore en helt annan sak om personalen visat sig LITE välvillig... någon gång.......... men........ nej............

vad ska jag göra tills dess att det är dags att gå................... ordna åt kaninerna....... men sen då............... det lär bli en sådan här dag när jag går när jag känner att jag mäktar med................. oavsett om det är 2 timmar eller 10 min i förväg............

pappren till csn är klara......... har dammsugit........... gått med sopor och återvinning............... bakat pizza......... diskat...................... fixat mini-pc:n............ så nu behöver jag "bara" ta med mig själv och nycklarna när jag går imorgon.................... har till och med lagt fram kläder........ allt.......... på ett och samma ställe................... för att inte missa eller glömma något........

jag....... har en förmåga att bli förlamad........ jag bara sitter på ett ställe.......... om jag inte hyperventilerar............. så det gäller att vara förutseende.........

kan ärligt säga att jag egentligen inte har någon aning om vad jag gjort idag, hur lång tid det tog och när jag gjorde allt........................ jag visste det då.... men nu minns jag ingenting...........

........19 timmar och 15 min kvar........................

har fyllt i pappret till CSN nu............ skickat med maaaaassor av bilagor.......... de ber inte om det, men jag vill visa att jag menar allvar.............

bara att vänta på domen............ har ingen aning om hur lång handläggningstid de har............................. men det är kanske bra.....................

ska fixa mini-pc:n så att jag kan ta med mig den imorgon............ antivirus behöver uppdateras................ vill att det ska vara klart så att man bara kan "tuta och köra"..... om det nu funkar.........................

ska dammsuga........ gå med skräp och återvinning................. och så se om jag ska försöka fixa något ätbart...... inte tills nu, men tills allt det här är över............... men...... jag vet inte.....................

25 timmar kvar innan jag läggs in......... tankarna virvlar..................... tänk... att få komma till vården.......... och ingen river ur ens saker med handskar och ska titta grundligt i skor, bland underkläder, dagbok............. det finns inte på min karta.......................... tittar de in då och då, eller är det bara om man vill något................ .......jag... ensam...... på den klinik som har gjort uttalandet att jag är så psykiskt sjuk att jag framkallar smärta själv.............................. och att INGEN, nej - INGEN - kunde tänka sig att försöka hjälpa mig...................

.......fy faaan...................

vem är vän...... vem är fiende.................. går det att lita på NÅGON...............

jag dör

kan inte andas................. är så jävla nervös............. har ångest.......... skuld......... känner skam..................

livrädd för vad kvinnokliniken tycker och tänker om mig.................. och...... vad händer... om jag går igenom allt det där jobbiga.......... och vaknar utan att läkaren har opererat mig...................... vad fan ska jag göra då.................... omfamna mitt liv som sjukpensionär....................   

.........och så av med byxorna på onsdag... för plastiken...................   

nu ska jag titta på wallace & gromit i femman........ försöka skita i att de förstört den genom att dubba den på svenska........ och låtsas som att jag inte finns......................

hyrde film på cdon.com. och så fick jag ett sms......... ett ljudsms........ från en av mina närmaste vänner..... min själasyster............ visste inte om jag skulle våga lyssna på det........ men... jag gjorde det.......... hon är den enda av mina riktiga vänner som jag har pratat i telefonen med.......... visst, bara en gång.... men ändå............ för mig är det jättestort.............. hon räddade mitt liv den dagen.......... tror inte att man kan komma varandra närmre som människor än såhär... tror inte att det finns någon djupare och mer äkta vänskap människor emellan........

jag lyssnade...... och... hon hade pratat in världens finaste ord med sin underbara röst................. tårarna rann som vattenfall......................... jag vet att hon mår skitdåligt....... men ändå samlade hon ihop sig... och gjorde det här - för mig............

det är obeskrivligt............. helt obeskrivligt.....................

varför kan inte människan bo här........... varför.................... VARFÖR.............

kommer vårda meddelandet och skydda det med mitt liv.................

Har gjort klart skiten till mamma och gick och postade det.......... tände i minneslyktan på "mitt" ställe..... för det är ju fars dag imorgon............ och... D...... som hängde sig i rummet bredvid mitt på avd........ hade en son....... Så det kändes liksom... fint...... rätt... och det är så viktigt att inte minnas personen som bara sjuk.... utan som den person som han faktiskt var........... Sjukdomen... var ju bara en del av honom...........

Gick vidare mot Apoteket.... skulle hämta ut fluoxetin-kapslar.... fludent.... och atarax............... Var SKITNERVÖS och LIVRÄDD............. När det blir min tur... så blir det SJÄLVKLART fel........... Det recept som hon skulle ta ataraxen från är "öronmärkt" av min förra läkare - "hämtas ut av personal vid psykklin"............ Jag skakade så jag fick hålla i mig för att inte tuppa av eller får en panikångestattack............. och nu när jag kommer hem så inser jag att jag fått dubbelt så mycket atarax som jag skrev på lappen......... och dessutom fått fel fludent... självklart den som inte är förmån på............

Och ändå skrev jag en JÄVLA LAPP MED ALL INFORMATION!!!

Det är ju inte som att de står och visar upp burkar och kartonger så att man får godkänna det innan de stoppar ner det i kassen! Så hur fan skulle jag veta att det blev fel???? Och alla byten av mediciner till billigare alternativ - herregud, hur ska JAG kunna hålla koll på det???

Ville bara ut därifrån, försöka hålla paniken på en hanterbar nivå..... så jag stod inte och synade allt........ men ska man inte kunna räkna med att de kan LÄSA........ eller......??? Hon tyckte nog att det var väldigt rörigt bland mina recept, för hon skrev ut en lista och sa att jag kunde se över vilka recept som kan tas bort...........

Har tittat nu, och jag kan ev behålla 4 av 19.............. pga att det förmodligen är de enda recept där det inte står att "personal" ska hämta ut medicinen.........

Hur fan ska jag klara av att gå dit igen....................

"Jaha....... hon är en sådan där tjej............ hämtas av personal.... hon måste vara helt koko......... nära att ta livet av sig förstås.............."

Men hur fan kan man inte skilja på 0,25 och 0,5mg........ och dessutom är ANTALET olika - 540 vs 200................. vilket jag SKRIVIT UPP på lappen........... Herregud, folk kan ju DÖ! Komma hem, ta den medicin som man tagit i X antal år.... lika många piller.......... och så bara DÖ!! Det är ju farligt!

ligger i sängen.... har inte gått upp än.......... ska göra det.. snart........ har mycket att göra idag......... måste hämta ut medicin också.........

har ångest så jag dör.... och det blir inte bättre av att stoppa i sig piller som man inte tror på................... men jag försöker tänka att det inte spelar någon roll just nu.......... för det enda som spelar roll är att överleva måndag, tisdag och onsdag..... sen får jag ta det därifrån...........

känner mer och mer... hur jag använder de redskap jag fick när jag var inlagd....... konstigt nog.................. vet inte varför jag gör det nu............. som att man inte ska bränna några broar i onödan........... och ta en bit i taget, men behålla blicken mot målet.. drömmarna..............

tänker mycket på personalen...... "de mina"................ brukar alltid göra det när det är som jobbigast.............. som på nätterna... om jag inte kan sova och har flashbacks..... då tänker jag att P jobbar natt......... helt sjukt, jag vet........... och ibland.. tänker jag att avd inte är så långt härifrån............ så de är inte så långt borta.................... kan vara en fördel....... men också en nackdel.. eftersom avståndet inte är särskilt stort till de jävlar som behandlat mig så illa heller.................

vill verkligen flytta.......... mer än någonsin.............. så fort det blir en lägenhet ledig som passar mig... ja, då drar jag...........