Jag blir helt jävla vansinnig på min t ibland!!!! Idag är en sådan dag!

Fick ett mail från ätstörningsenheten - hon ville att jag skulle ringa chefen för besked om de kan ta emot mig tidigare. Jag har ju redan TALAT OM ATT JAG INTE KAN PRATA I TELEFON SÅ! Både för henne och för läkaren!!

Mailade min t och berättade. Krisade ihop totalt. Och vad svarar min t..? Jo, att jag ska "samla mod och ringa"..! Och att "nu blir jag upptagen!"..........

Panikångesten kom som ett brev på posten, skrev tillbaka - om det nu gick att läsa - att jag inte klarar det. Att hon trots vår långa och nära kontakt inte fattat än, och att om jag bara fick på mig kläderna och orkade så skulle jag ta mig till bron och hoppa! För jag överlevde inte det jag var tvungen att gå igenom i fredags och stå och klä av mig inför en vilt främmande människa! Och jag dog igår när jag var på provtagning! Min t VET DET, men väljer att se ytan. "Vad BRA det gick!", "Du ser, du klarade ju det också", "Du klarar det här, du har ju klarat allt annat"........

MEN SANNINGEN ÄR JAG INTE KLARAR DET!!!!!!!!!!

JAG HAR SAGT DET!!!! KLART OCH TYDLIGT FLERA GÅNGER!!!!!!

BARA FÖR ATT JAG VERKAR "OK" PÅ YTAN SÅ ÄR JAG INTE OK!!

JAG HÅLLER PÅ ATT LÄRA MIG ATT HANTERA SAKER OCH TING SJÄLV! OCH INTE FAN KLARAR JAG AV ATT GÖRA ÄNNU MER NÄR JAG REDAN ÄR DÖD!!!!!!!!!!!!!!!!

När man gör det så blir det bara ännu värre! Då försöker jag varken hoppa över ett litet hinder eller ett helveteshål! För jag ORKAR INTE - JAG KAN INTE!

Min t säger ju själv att man inte kan det man inte kan!

Och till råga på allt så tar sig människan tid att sitta och skriva till mig - istället för att hjälpa mig ringa - och hon skriver att "nu blir jag upptagen!".......

Så visade det sig att hon ljög om det......... Hon blev inte upptagen... förmodligen var det ett försök till taktik för att jag skulle bli så desperat att jag skulle ringa själv, trots allt. Men effekten blir den totalt omvända! Jag orkar inte! Jag är så jävla söndertrasad och så blir jag sparkad - av min egen t som borde känna mig bättre än någon annan!!

Det är inte för inte som jag ställer in mötet med min älskade läkare - för att jag mår för dåligt! Och inte fan har det hänt någonting efter det som gjort något BÄTTRE!!! Bara SÄMRE!

Be för fan inte en cancersjuk att springa ett maraton, förrän om och när han eller hon mår bättre!

När min t svarade så orkade hon inte ens öppna det tidigare mailet igen för att hitta telefonnumret (!), utan hon ville att jag skulle skicka det igen. När jag påtalade att jag redan gett henne det så fick jag till svar att det skulle gå fortare att be om det igen än att öppna föregående mail........ OM JAG INTE VARIT VID DATORN DÅ???

Tack gode gud för att jag ska till stallet idag!

Slippa den här vårdförbannelsen för en stund!!!!!

 

Susanna

20 april 2011 14:32

Älskade käraste vän <3
Jag vet inte riktigt vad jag ska säga..
Blir så ledsen över att se dig så "rädd" och ledsen.
Önskar att man bara kunnat komma och ge dig en stor varm, superlång tröstekram.
Drömde att jag åkte till dig inatt föresten.
Eller gick/sprang snarare. Halvvägs framme till dig vaknade jag.
Undrar om jag drömmer en fortsättning inatt.
Jag vet inte rikgit men jag har drömt om dig flera nätter nu, kanske för att jag går och tänker, funderar och grubblar så mycket.
Är ju orolig. Speciellt nu när du inte får träffa din terapeut på så länge..
Appropå det. Min har frotfarande inte hört av sig, trots att hon skulle ringt förra veckan i torsdags... Blir vansinnig :(
Kram på dig, och du? Tänker så otroligt mycket på dig <3

http://Mortemvis.blogplatsen.se

Maria

20 april 2011 22:50

Tack snälla. Ibland finns inte ord, och det är ok. Bara ett "tassavtryck" betyder världen.
Låter som att din dröm var en försmak av min kväll... Ska skriva och berätta vad som hänt.. är bara så trött...
Jag fattar inte, människor vill nu för tiden att folk ska jobba röven av sig oavsett om de är sjuka eller ej... och så hör inte ens vården av sig som de lovat. Det gör mig så jävla arg! Tänk om du skulle bo ensam och ligga död sedan en vecka tillbaka!! Hur går det ihop sig???

Kramar så hårt jag orkar.. är helt slut... men det kommer från hjärtat.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Har idag lämnat in nycklarna till min slitna fallfärdiga lägenhet, så nu är jag utflyttad. Men fy fan vad ledsamt, grät när jag stängde dörren och låste för allra sista gången. Den må ha varit ful och skruttig, men perfekt läge, planlösning, stor mys...

Månaderna har gått. Jag har det så bra här i fjällen att tiden rusar iväg. Men det är skönt med tanke på det här "paus-året" pga Covid-19. Kan inte minnas när jag senast hade såhär lite panikångest och ångest. Ingen direkt stress över något. Nu är ja...

Det mesta har kört ihop sig. Men jag hoppas att det ordnar sig ändå till slut. Jag hade läkarsamtal och var mer eller mindre beredd på att få höra att jag är dum i huvet som tror att jag ska klara mig utan att fara till psyk en gång i veckan. Men l...

väntar fortfarande på offert från den "bästa" flyttfirman har handlat lite och skickat paket till mamma för hon fyller snart år gått riktig långpromenad med vovven så nu sover han gott på soffan känner mig så rastlös allt vara snurrar runt på...

allt bara snurrar kan inte förstå att jag ska flytta känns som jag bara hittar på kommer bli mer verkligt när jag får tillbaka nya kontraktet och bekräftelsen på uppsägningen och när själva flytten är bokad   ska på samtal idag har inge...