Slängde på mig lite kläder, tog på Astrid selen och så gick jag ut med henne. Hon var väldigt tveksam först. Stengolvet i entren är lite "halt", men när jag ställde mig vid dörren, öppnade den och lockade på henne, så kom hon. Skuttade ner från trappen och till närmsta gräsplätt. Såg att hon tyckte att det var jobbigt med den starka solen. Samtidigt som vi stod där utanför porten står det tre störda jävla små bimbos med ärthjärnor och "hänger", och de FULLSTÄNDIGT ASGARVADE åt mig och att jag hade en kanin med mig ut..............

Hade extremt jävla stor lust att säga till Astrid att "bry dig inte om sådana där idioter, de är så dumma i huvudet att de inte förstår bättre"........ men.. det gjorde jag såklart inte........

Lyfte upp Astrid efter en stund - för inte fan tänkte jag i alla fall gå därifrån bara för att de stod och "chillade" - och gick över parkeringen och mot skogsdungen. Satte ner henne och där var inte solen lika besvärlig, så hon skuttade iväg. Hon är ju som hon är - hon ÄLSKAR höjder. Finns det en hög sten så SKA hon upp och sitta på den, finns det en kulle så ska hon högst upp, punkt. Men när hon började skutta uppåt på en gigantisk snödriva så såg jag hur lyckan förvandlades till ett "bläääääääää", och hon vände innan hon ens var en bit upp. Lockade med henne till själva skogsdungen och där brukar hon ju trivas, och gjorde det idag också. Hon "pinkade in sitt område", och gick runt och röjde.... vilket går ut på att hon biter av varenda liten pinne som sticker upp ur marken - döda grässtrån till sälgkvistar. Jag hittade ett minilitet maskrosblad där fjärrvärmen är dragen och inte allt är "vinterdött". Gav det till Astrid som dissade det totalt. PUCKO! Istället satte hon sig och rafsade och bet i några gamla lönnlöv... och då kunde hon ju gott hållas med det! Var ute runt en timme, men jag märkte att hon blev lite trött, och så blev det nog lite för kallt. Hon satte upp framtassarna på min arm när jag skulle lyfta upp henne, som att "ja matte, ta mig härifrån" - så hon var nog less... Ville att hon skulle skutta sista biten själv över parkeringen mot porten, och vi kom nog 3/4 av sträckan innan hon totalstrejkade. Hon fick i alla fall hoppa in genom porten själv. Försökte få henne att komma till mig, men hon ville inte röra sig en cm.... Tog hissen upp, och så tyckte jag att hon i alla fall kunde skutta in i lägenheten för egen maskin. Det brukar hon ALLTID göra. Finns ju ingenstans att ta vägen - spiraltrappa i sten både upp och ner. Medan jag tog av mig jackan så var hon snabb, men inte på att hoppa "hemåt". Hon skulle skutta uppför trapporna! Fick tag i henne efter att hon kommit halvvägs upp till nästa våning. Höll på att skita ner mig...... Tänk om hon hade halkat och ramlat nerför trappen... eller nerför alla trappor...............     

Hade tänkt gå ut med Tilda direkt efteråt. Men de asgarvande "määh guuuud assååååå"-brudarna avskräckte mig......... Får se om jag går senare. Men å andra sidan lär väl alla gå ut med sina hundar då, och i den här stan är det långt ifrån alla som har dem kopplade eller har koll överhuvudtaget. Oavsett om det enligt lag är koppeltvång pga årstiden. Och katter - de är ju överallt! Astrid skulle klå upp en katt och skrämma iväg en hund utan problem, men Tilda skulle bli en blodpöl.........

Vad vill jag då säga med det här inlägget? Jo, att alla de människor som jävlas och är elaka "bara för att", kan DRA ÅT HELVETE!!! VÄX UPP! En vuxen, mogen människa står inte och asgarvar åt någon annan! Det tillhör normalt sunt förnuft och folkvett att inte bete sig så!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Har idag lämnat in nycklarna till min slitna fallfärdiga lägenhet, så nu är jag utflyttad. Men fy fan vad ledsamt, grät när jag stängde dörren och låste för allra sista gången. Den må ha varit ful och skruttig, men perfekt läge, planlösning, stor mys...

Månaderna har gått. Jag har det så bra här i fjällen att tiden rusar iväg. Men det är skönt med tanke på det här "paus-året" pga Covid-19. Kan inte minnas när jag senast hade såhär lite panikångest och ångest. Ingen direkt stress över något. Nu är ja...

Det mesta har kört ihop sig. Men jag hoppas att det ordnar sig ändå till slut. Jag hade läkarsamtal och var mer eller mindre beredd på att få höra att jag är dum i huvet som tror att jag ska klara mig utan att fara till psyk en gång i veckan. Men l...

väntar fortfarande på offert från den "bästa" flyttfirman har handlat lite och skickat paket till mamma för hon fyller snart år gått riktig långpromenad med vovven så nu sover han gott på soffan känner mig så rastlös allt vara snurrar runt på...

allt bara snurrar kan inte förstå att jag ska flytta känns som jag bara hittar på kommer bli mer verkligt när jag får tillbaka nya kontraktet och bekräftelsen på uppsägningen och när själva flytten är bokad   ska på samtal idag har inge...