Nu är snart den här förbannade helgen över. Jag hatar att ställa om klockan till sommartid, och allra helst sedan det ändrades så att det blev ännu fler dagar med sommartid (ja, jag är SÅ gammal...). Men just precis nu är jag tacksam att den här helgen blev en timme kortare.

Har snöat nästan hela dagen, så nu är det "ny vinter" igen. Jag älskar vintern, men det här är bara "fuskvinter". Det är äckligt ljust och vi går mot sommar, och det tar en evinnerlig tid innan det är vinter igen. I och för sig är jag spyless på att behöva rida i termoridbyxor, för jag vill kunna använda mina vanliga ridbyxor, jodhpurs och chaps. Inte bylsiga tjockbyxor och vinterridstövlar (som man förfryser tårna i).Vill också se hur jag reagerar, och hur de andra i gruppen reagerar, över mina ärr... Se om jag klarar av att rida i kortärmat, möta de andras blickar - och ev frågor. Vad fan ska jag säga. De tycker ju redan att jag är en knäppgök... Sen vet jag hur det blir. Tystnaden. Alla som drar sig undan sakta som för att jag inte ska märka något. Men så dum i huvudet är jag inte.

Imorgon är det dags för terapi igen. Bävar... men vad ska man göra...

Nu ska jag mata min lille sugmal Leif och krypa ner under bolltäcket och dö en stund... Hoppas att C får hjälp på sjukhuset imorgon. Hennes läkare är helt störd i huvudet, så jag hoppas att hon får en ny med sin underbara psykologs hjälp.

Nattinatti...........

pratat med mamma i telefon...... är helt genomsvett........ blir alltid det när jag pratar med min sk familj................... det är värre än något annat..... kanske för att samtalen blir så långa och jag måste spela teater....... vet inte.....

tilda har just upptäckt tv:n.......... hon fick syn på en svart katt och blev skiträdd...... nu sitter hon på helspänn och stirrar ifall om att "otäckingen" skulle komma tillbaka och ev hoppa ut ur tv:n och käka upp henne........................

Grattis på födelsedagen, mattes lilla älskling!! Hela 5 år. Herregud Astrid. Känns som att jag hämtade dig där på den otäcka parkeringen igår. Minns när jag fick syn på dig och din gammelmattes väninna bara rev upp dig ur en kartong och slängde över dig i famnen på mig... Gud vad arg jag var på den kärringen för att hon gjorde så... Du hade rest långt och så slänger kärringen bara iväg dig, mitt på en gigantisk parkering... du hade inte levt länge om du blivit rädd och snirklat dig ur min famn med din lilla späda kropp....... Och idag är du fem år gammal och den klokaste av alla ninisar jag haft och träffat. Jag önskar av hela mitt hjärta att du blir MINST fem år till. Jag lever för dig. Andas för dig. Kommer alltid älska dig mer än något annat i världen. Är rädd för den dag när du inte finns längre....... livrädd.... Jag älskar dig som om du vore mitt barn.

Du ska få massa godis och annat gott idag, och så lovar jag att du kommer få det så mycket bättre när vi flyttat och fått mer utrymme. Då kan vi gå ut oftare, för det är så nära till gräs och till och med skogen. Jag lovar att du ska få vara ute mer då, och att du ska få vara med mig hela dagarna så som du var förut.

Älskar dig Astrid! ♥

...antar att du kommer fira din födelsedag på bästa sätt: