Alla inlägg under februari 2010
de flesta tänker "äntligen fredag"...... jag tänker.. och känner.. helvetes skithelg........... är jättenervös inför ridterapin idag..... har gått så länge sedan sist...... har säkert glömt allt............ pinsamt...........
.......mår inte bra idag.............. inte alls.......... men jag måste hålla fasaden......... kan inte visa hur jag mår för ridterapeuten..... då skäms jag ihjäl......... ...... ...................behöver min terapeut.......... men..... hon är i spanien..................... har funderat på att skära mig........... men... jag kan inte göra det... inte än....... måste få veta att det garanterat är kört för mig och att jag inte har någon sorts framtid............. för än så länge lever jag på det sista lilla, lilla hoppet...............
var och tände i gravlyktan......... locket hade blåst av... förmodligen i stormen...... trodde inte att jag skulle hitta det.... letade som en tok, men det var så mycket snö......... efter att jag tänt ljuset och skulle gå så hittade jag det i alla fall........ matade änderna med lite bröd medan jag ändå var där.............
har vräkt i mig en massa mat........ och jag är så godissugen så jag DÖR................. vet att det bara är ångesten som skriker i mig...... men vad spelar det för roll................ och snart är det helg.... helg betyder frosseri............. häver i mig ALLT på helgen.......... trycker i mig... trots att jag till och med mår illa..........
har duschat ikväll......... behövde verkligen det............ kände mig så smutsig.... och håret var flottigt och äckligt........... klarar fortfarande inte av att se på min kropp....... har en badsvamp som jag tvålar in mig med....... det enda jag vidrör på mig själv är håret när jag tvättar det...........
...........kvinnokliniken måste hjälpa mig............. jag kan inte leva såhär............. och jag hoppas att plastiken ska höra av sig snart så att jag kan påbörja den långa resan att få hjälp med ärren............
C har inte hört av sig.................. är så orolig............ men jag vet ju hur det är att vara inlagd............. försöker bara intala mig att hon är trygg där hon är just nu......... och.... hon hör av sig om och när hon orkar och vill........... hon vet att jag finns här...... om än 100 mil bort.......................
.......saknar min terapeut....................... så jävla mycket................. känner mig helt isolerad............ och mitt PO's fina drag att ge mig en knapp timme med henne i måndags.. som försök att vara någon slags buffert för att jag inte träffar terapeuten 2ggr den här veckan..................... så det var ju inte så seriöst direkt....................
......................kan inte någon bara skjuta mig i skallen..............................
C är inlagd igen........ hon fyllde år igår........ skickade ett stort kort till henne, men hon fick inte det eftersom hon inte var hemma...............
jag fattar inte varför ingen gör något............ hennes förövare har hållit på i över 30 år......... han slutar aldrig............ societetssvinet........................
dör hon så kommer jag inte hålla tyst längre.......... har ingen aning om hur jag ska hitta honom, men jag slutar inte förrän han är dömd till minst livstids fängelse.....
det finns INGET jag kan göra för henne....... och hon har räddat mitt liv.......... har pratat med henne i telefon en gång faktiskt....... den enda av mina vänner som jag har gjort det med............
hon är världens finaste människa........ men så plågad........ torterad.......... av den där jävla grisen............. han tror att han är så jävla bra... så fin.... värdefull... han tror att han är så stor............. men han är bara en jävla pedofil och våldtäktsman..... feg..... som gömmer sig bakom sitt "blåa blod"......... och sakta, sakta dödar sin egen dotter...........
jag är helt slut nu........ helt utmattad........... imorgon ska jag gå och tända ljus i gravlyktan för D......... tidigt på fredag morgon är det 11 månader sedan han tog sitt liv i rummet brevid mitt.................. ........ .......................... .......och jag har fortfarande fullständig blackout mellan kl 5 och 6 på morgonen när de hittade honom............ minns inte alls varför jag vaknade................. hade jag bara tryckt på den jävla larmknappen så kanske de hade hört honom..... jag är säker på att de hade hört honom.......... och då hade han levt idag................... så.... jag dödade honom egentligen............ ............ ...... ............................... .......... ................... .... ........han var så fin................ en kanstött själ....... men så fin................ den enda som jag kände mig bekväm med av alla medpatienter....................... han var snällheten själv....................... så vänlig......... hjärtlig....... varm.................. kunde bara sitta tillsammans utan att prata................ sådant är sällsynt..................... det finns ingen som han........................
........kan fortfarande höra personalen på morgonen................. hur de försökte återuppliva honom.......... varje ord................... och samlingen i matsalen där avdelningschefen talade med oss.......... S som gnällde om att han skulle minsann ha sin jävla gröt.............. träffade terapeuten............. grät så jag inte fick luft............ personalen fick leda mig in tillbaka på avdelningen när jag kom tillbaka efter terapin........ grät så jag kunde inte stå upp........................ D's anhöriga satt i rummet och såg och hörde mig när jag kom......... skämdes.... skäms.... så mycket........ för att jag... JAG...... var så ledsen................... extra stesolid insatt... utan minsta tvekan................... jag blev hysterisk när jag såg polisen........ fullständigt hysterisk................ sjönk ihop på golvet och bara skrek.............. det var inte personalens fel....... och jag kände så mycket med de få som jobbade den natten..................... fick höra att det var ren rutin........ men jag ville bara att de skulle gå........... och så den störda ssk:n som ville få mig att skratta till ett youtube-klipp.... innan hans kropp ens kallnat i rummet intill............... högg tag i en annan ssk...... N...... grät så jag nästan kräktes.......... hon slog armarna om mig när jag visade henne vad den andra ssk:n hade gått in på på min dator.................
den 12 mars har det gått ett år.................. och precis som när min syster dog.......... så stannade inte världen när D dog......... den bara fortsatte........... som om deras liv inte betytt något............
................det SKÄR i hjärtat..........................
Tror jag har sovit bättre inatt... eller snarare mer... men jag har vaknat flera gånger.... Kollade mailen direkt när jag insett att jag inte kunde sova mer... och hade fått världens finaste mail *tack vännen*.... Sitter här och ler nu.... tänk så viktigt det är att kunna le fastän att allt känns så tungt...... Det ger hopp... hopp om att det kanske blir lite bättre om man "bara" står ut med skiten nu.....
Trodde att jag skulle få mina skrivarpatroner med posten idag, men när jag har kollat så har de inte ens skickat dem....... Ändå är de redan betalda.... och jag beställde dem i helgen, så då tror man att de ska skicka dem på måndagen........ men icke........
Kan i alla fall inte bara sitta här idag.... då blir jag galen.......... Vet inte vad jag ska göra.... men jag måste ut härifrån.......... Ska till det lilla biblioteket och hämta ut två böcker som jag reserverat........ Böcker om att teckna och måla människokroppen...... har tänkt att fortsätta min egen bildterapi...........
Vägde mig nu på morgonen.... och jag fortsätter min trend..... att gå ner ½kg i vikt under natten......... Men sen går jag upp i vikt under dagen med allt jag äter och dricker.......... Så jag har insett att det egentligen kvittar vad jag äter.... det enda som betyder något är hur mycket maten väger.....
...nu står det still i huvudet.............. känner paniken komma..... bara för att jag ska lämna lägenheten.................... försöker tänka tillbaka känslan jag får av att vara med hästarna....... men människor är inte som varken hästar, hundar eller kaniner...................
jag får inte mitt PO att fatta, och hon vill inte släppa mig till någon annan - så VAD ska jag göra???
jag kan inte göra mer än att tala om för henne vad jag tycker och tänker och försöka prata med henne om det, men hon klarar ju inte av det!
känner mig så smutsig
har tvättat men kläderna blir ju aldrig rena
precis som jag känner mig
vill duscha och skrubba mig, hårt, precis som jag gjorde förut
skrubba tills det svider och huden är alldeles röd
men jag vet att det kvittar, för jag är lika smutsig ändå
har ingen anledning att gå ur sängen förrän på fredag efter lunch när det är ridterapi
visst, jag sköter kaninerna men det är allt
var nere på stan idag
en hel skräckfylld halvtimme innan paniken bröt ut och jag flydde hem
det är ju sådan hjälp jag behöver - någon som följer med mig och LUGNAR mig och stöttar och hjälper till med det som jag inte klarar
inte någon jävla taxiverksamhet som mitt PO kör med
har jobbat hårt med mig själv idag
ner på stan, gjort ett alla hjärtans dag-kort till personalen på "min" fd avdelning, tvättat, och gjort ett slags kollage med mål och drömmar som jag har.........
kollaget var jobbigast...... för det gör så ont......... man inser hur långt man är från allt.... och hur omöjligt det är...........
allt är så svart.......... men ändå är jag så dum så jag inte ger upp............
den som säger att man väljer den lätta vägen ut om man tar livet av sig vet inte vad den snackar om............. för när man nått så långt så har man gått igenom saker som är värre än helvetet............
..........stoppar i mig stesolid och hoppas på att....... .... ......ja... jag vet inte...........
hade avtalad tid med mitt PO kl 15 idag
hon kom för sent och så hade hon bara en timme
en timme och jag har inte varit ute med henne på länge
så det var bara att rusa
fick inte hälften gjort ens
och det här har jag väntat på i över två veckor nu
helt värdelöst
de hade inga korallplatyhonor på akvarieaffären heller
de har tydligen ofta samma problem som jag har nu - för många hanar
postat begäran till socialstyrelsen om att få förstöra min journal fem år efter att jag friskförklarats - om det någonsin händer
får jag avslag och det står att journalen måste finnas kvar under hela min livstid, ja då är det slutet
tänker inte leva med den här skiten längre
kommer aldrig att bli frisk om jag inte får alla lögner och skitsnack raderat
mina sk "föräldrar" kommer ringa ikväll
de är på väg hem från fjällen och skulle höra av sig när de är framme
orkar inte prata med dem, men jag måste
saknar min terapeut
ska se på film kl 21 i kanal 9
vet inte om den är bra, men det är i alla fall en film
har bokat tvättstugan........ men jag minns inte när..........................
väger nästan 63 jävla kg nu
visst, det är "den tiden i månaden"
men någon jävla måtta får det vara!
jag äter ju knappt ingenting!
vid jul fanns det ingen botten i mig på två veckor, och då gick jag upp 1 kg
är det redan cymbaltan som har biverkningar?!??
i så fall vet jag inte vad jag ska göra
jag kommer dö om jag inte ha någon "krycka"
har börjat med cymbalta igen för att KLARA AV och ÖVERLEVA min väg framåt
ska allt sluta här.............?
jag är inte ens 1,58 lång och jag tänker inte väga såhär mycket!
jag dör hellre!
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | |||
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | |||
15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | |||
22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | |||
|