Bröt ihop när allt var inställt, så jag tröstade mig med att beställa en ny mobil....... Batteriet på min gamla håller på att dö och knappsatsen är utsliten........

Så....... nu blev det en sådan här........ och ingen touchmobil eftersom det sägs att de blir sega av kyla och till och med kan sluta fungera om det är riktigt kallt...............

Måste variera lite... så dagens person är: Torey Hayden.

Hon är en amerikansk specialpedagog som är enormt engagerad i sitt arbete, ofta med barn med selektiv mutism. Hon skriver enormt fängslande böcker om sitt arbete med psykiskt störda barn.

Officiell hemsida (sv): http://www.torey-hayden.com/swedish/index.html

Officiell hemsida (eng): http://www.torey-hayden.com/

Jag älskar alla hennes böcker. Började läsa dem redan när jag var 14-15 år. Fann en enorm tröst i hennes böcker - hur hon verkligen SER barnen och engagerar sig och gör sitt yttersta för att försöka hjälpa dem. För mig är det som att hon ser MIG när jag var liten, och inte bara vänder sig bort som alla vuxna gjorde. Och det ger mig en ofantlig tröst som inte går att beskriva. Hon är nog en av de största anledningarna till att jag överlevt.

var hos min t på eftermiddagen............. jag visste inte riktigt vad jag kände.... tror att hon förstod att jag var förvirrad............. pratade om det som hänt.... och alla förväntningar........ och mailet jag skickat till kvinnokliniken och talat om att det är MIG de ska kommunicera med - inte med min t.......... och min t stöttade mig helhjärtat och tyckte att det var JÄTTEBRA......    jag trodde att hon skulle tycka att det var för hårt........... samtidigt vet hon ju hur jävla illa de har bemött mig på den kliniken.................

jag skrev:

"Hej,
Jag skulle uppskatta om ni fortsättningsvis meddelar så simpla saker som ändring av tid via mail direkt till mig, istället för att gå över mitt huvud och blanda in andra människor - och dessutom låta det gå ännu längre tid innan jag får besked.
Jag förstår inte vem ni tror att jag är, även om jag fått en bild av det. Men detta trodde jag aldrig. Alla andra kliniker och läkare sänder mail om tider, och ni har själva gjort det förut så det här tycks bara vara ytterligare en incident i diskrimineringen mot mig. Hur som helst så tar jag i alla fall väldigt illa vid mig, för jag är en vuxen människa vid mina sinnens fulla bruk och jag styr själv över mitt liv - precis som alla andra. Och det sista jag behöver är en "dadda" eller "extramamma" som ni tar kontakt med - istället för att kontakta mig.
Vad gäller sekretess så ska det inte påverkas vilket sätt man kommunicerar på när det bara gäller tider och ändring av tider. Försök behandla och bemöta mig som den vuxna kvinna jag är. Jag har vissa svårigheter, men det ger er inte rätten att ta ifrån mig min självständighet och att få mig att känna mig mindre värd.
 
Vänliga hälsningar,
*mitt namn och personnummer*

 
P.S Sänder kopia till min terapeut för kännedom, eftersom ni dragit in henne i det här."

det som de kan tänka efter att ha läst det här är egentligen två alternativ........ det ena är att "åh nej, vad tråkigt att hon uppfattade det så"........ eller det andra - som jag tror - "herregud, människan har ingen sjukdomsinsikt, hon måste vara mer psykiskt sjuk än vi trott tidigare"...................

pratade också med min t om läkaren...... tydligen hade de stött ihop med varandra på förmiddagen....... och läkaren var bekymrad över läget............ jag tycker om henne och vill inte att hon ska vara det.... samtidigt som det kanske är befogat när man gör så många ödesdigra missar.......... alltså, det är inte på den nivå så att jag funderar på att lämna henne, men självklart gör hennes missar inte mitt liv bättre........... förutom att läkarutlåtandet blir nästan en månad försenat, så handlar det egentligen inte om sakfrågorna....... utan mer om de känslomässiga vågor de skapar inom mig...... pga all skit jag varit med om tidigare....... jag vet att hon inte är som andra läkare jag haft..... MEN... jag törs inte lita på den vetskapen............. och det är där min tillitsskada kommer in...... därför som jag fortfarade uppfyller kriterierna för "personlighetsstörning"............. för det är så djupt rotat... ända in i benmärgen..........

för hur mycket är det egentligen värt att vara pissed off för en för sen tid för uppföljning...... eller att ha fått utskrivet en medicin som inte finns längre så att man gör bort sig på apoteket.............

visst, det ÄR stora saker för mig - lovar man något så ska man hålla det... och om det nu är tänkt att jag ska våga gå och hämta ut min egen medicin på apoteket så är det jääävligt opassande att medicinen inte existerar................ men själva skadan sitter i mig... min person.......... sådant här trampar mig på redan ömmande tår sedan tidigare............ alla brutna löften... påtvingade mediciner.... fråntagna mediciner........... alla utskällningar av överläkare... och verksamhetschefen som talat om för mig att jag är så jobbig och fel att ingen vill vara min läkare.............. ja, hon sa det............ men jag har tyvärr inga vittnen på det, för det var bara vi två i rummet.............. och de fel som begåtts av de där jävla överläkarna.. har inte fått några konsekvenser.... inte mer än att jag har fått skit för att jag "ställt till det" för verksamhetschefens läkare.................... och det är jobbigt för henne............. har aldrig ens varit tal om vad det skulle innebära om jag hade rätt......................

har i alla fall mailat till min läkare....... bett om ursäkt.... och försökt förklara igen............ får se om/vad hon svarar..... kanske kan vi träffas näst-nästa vecka om hon visar respekt och att hon förstår..................

vi behöver ju träffas......... för att följa upp den här jävla ssri-skiten.......... och jag behöver remiss till ridterapi på annan ort till vårterminen......... för att nämna några saker............

har erbjudit mig att förlåta och dra ett streck över allt..... om hon bara ber om ursäkt och erkänner att hon missat i tiden att boka in mig.............. istället för att skylla på att jag ändå inte började med nya medicinen samma dag vi sågs sist.............. och som sagt... det viktiga är inte själva saken... utan det känslomässiga...........

mamma ringde....... de har kastrerat sin gamla hundtjej............ och igår kväll hade hon på något sätt lyckas flytta tratten så att hon kom åt att slicka på såret så att det gick upp........... men tydligen gick det ganska bra... för det läker fortfarande som det ska............. och nu har de köpt någon uppblåsbar krage för över 200kr..... och hon trivs bättre med den än med tratten............... men 200kr känns ju som en billig livförsäkring........ för om hon kommer åt och slickar så att såret går upp på djupet så kan tarmarna trilla ut... och då dör hon...........................

på tal om skakade djur.......... ska till stallet imorgon............ det ska bli regn............ synd om vi ska vara ute........... men... jag måste få prata lite med "lillen" också............. jag vet, jag är inte klok i huvudet........... men jag är så jävla orolig för honom........... jag kan sova på nätterna sedan ridterapeuten ringde, trots en mörk prognos.......... så trots att jag är orolig så kan jag hantera det bättre nu när jag vet..............

min t ringde

de har kontaktat henne från kvinnokliniken och meddelat att läkaren är sjuk

de ville inte kontakta mig, och det gör mig VANSINNIG

för jag kunde ha vetat om det här kl 8 imorse!!!!!! och sluppit all jävla ångest och all stesolid som jag redan tryckt i mig

har mailat dem och sagt precis vad jag tycker

de hade skyllt på sekretessen till min t

men alla andra kliniker kan höra av sig via mail - de har också gjort det förut!!!

istället tror de att min t är som en "dadda" eller "extramamma", och att jag är ett praktexemplar på psykfall så att det inte går att ha kontakt med mig

jag blir VANSINNIG!!!!!!!! HELT JÄVLA VANSINNIG!!!

förbannade kränkande klinikhelvete!!!!!!

visst, det känns jävligt att läkaren är sjuk

och det känns jävligt konstigt att få tid med en veckas notis, men när hon är sjuk så är det istället två veckors notis

JAG HAR FÖR I HELVETE VÄNTAT I ÖVER ETT HALVÅR!!!!!

jag HATAR dem

jag HATAR ALLA DÄR

för de får mig att känna mig till och med mindre än vad jag själv kan göra

jävla idioter

tagit dagens första stesolid

kan imte andas

benen bär mig inte

förstår imnte hur det här ska gå

mår så illa att jag har kväljningar hela tiden

ändå tog jag inte stilnoct förrän vid halv fem

det här är så jävla värdelöst

slöseri med ork

och hjärnceller

känns som att de sprcker i skallen, en och en

poff.......... poff......

jag vill inte

JAG VILL INTEEEEEEEE

men jag måste

det är min sista chans

fastän att hag vet att hela kvinnokliniken redan har fatrtat sitt beslut

fy faaan

jag dör

har ångest så jag dör......... inför imorgon.............. så jävla jobbigt med en "sen" tid................... och att inte få träffa min t innan............

väskan är i alla fall packad........... pengar, leg och kallelse........ mitt högkostnadsskydd har just slutat gälla igen.... så nu gäller det att spara in på andra poster för att få det att räcka till både "vård" och medicin..... har sådan "tur" att högkostnadsskyddet är nollat där också............

väntar och väntar på att min sk "kompis" ska höra av sig........... hon har skrivit och tjatat i sms efter sms att jag måste ladda hem icq............ jag har gjort det, men det funkar inte........... så då laddade jag ner msn.............. herregud vad komplicerat allt ska vara nu för tiden.............. och när jag är online och hon är det också, så skriver inte människan........!!! hon påstår att hon skrivit till mig när jag var offline -en gång - men jag har inte fått något....... och nu har hon loggat ner...... trots att jag VET att hon sitter vid datorn..........

helt värdelöst............ vad vill hon egentligen..............

tänk om hon bara backar ur allt med ridskolan till vårterminen........... och lämnar mig helt stall- och hästlös............... då förlåter jag henne aldrig..........

jag har tagit och tar mycket från henne........... både nu och tidigare..... och jag påstår inte att jag är någon mästare på att vara en vän......... men... jag vet aldrig var jag har henne....... det går inte att lita på henne............ hon kan aldrig hålla tider..... missar med flera timmar............. och suger åt sig kraft när man erbjuder....... men ger ingen till mig.............

glömmer aldrig den hösten när vi läste programmering......... och fick en total cp-uppgift som obligatorisk laboration......... hennes pojkvän hade sin gamla från året innan..... så där satt hon med facit i handen............ vi tittade på det tillsammans.... tolkade det......... diskuterade........ MEN.... när jag behövde hjälp....... när vi satt på skolan och jobbade i en stor äcklig jävla datasal........... så ignorerade hon mig TOTALT.......... hon såg inte ens på mig när jag tilltalade henne.............. då.... då bröt jag ihop................ tårarna började rinna.. jag skämdes som fan.......... öste ner böcker och pärmar i väskan och bara gick därifrån........................ minns det så väl................. gick över till "vårt" hus......... in på en toalett........... och skar mig.................... satt där och grät.. tills jag skurit färdigt................... sen gick jag och satte mig vid ett bord...... och bara satt där.............. så skickade hon ett sms..... frågade var jag var för det var dags för lunch innan föreläsningen................... jag funderade på att inte svara...... eller skriva precis vad jag tyckte om det som just inträffat........... men på den tiden.... så vågade jag inte säga ett skit............. så jag talade om var jag var.......... hon kom efter en stund.......... berättade att hon kommit SÅÅÅ långt på uppgiften.......... jag åt inte upp min medhavda pastasallad... för jag mådde så illa av det som hänt................... ....och så var jag väl "hög" efter att ha skurit mig......................

men.... hon är den enda som vet sanningen........ om mig............ förutom de vänner jag har via internet.......... och jag vet fortfarande inte om det var rätt eller fel att berätta.................. för hon är så konstig...... och framförallt hennes pojkvän............ han stirrar på mig..... alltid... verkligen råstirrar........... och kan inte gå bredvid mig eller hålla mig och min vän - hans flickvän - sällskap.... utan då går han hellre själv.................

vad ska man tolka det som....................

vågen visade  52,8kg nu ikväll............... tyckte att det gick ok idag....... men... så hittade jag en snutt bröd................ tryckte i mig 3 mackor med smör på.............. och fick ångest så jag trodde att jag skulle svimma............. så sen har jag tränat 5 pass........... och öst i mig en karta laxertab.................

......måste köpa mer................ för det går åt så stora mängder nu................ nu när allt rasar samman........... för då blir kontrollen.. den lilla jag KAN ha... desto viktigare..............

ja......... om mindre än 15 timmar ska jag få höra av kvinnokliniken - igen - att jag bara är ett psykfall och att min smärta inte är verklig.............. utan jag bara "fokuserar den själsliga smärtan på 2 cm".................. så jävla patetiskt skrivet......... så imbecillt dumt och korkat......... snacka om att vara DUM I HUVUDET............ jävla verksamhetschef...... finns det BARA jubelidioter som är verksamhetschefer eller.........................

om de vill se hur jag "manifesterar den själsliga smärtan fysiskt" så kan jag dra upp min jävla tröjärm eller visa låren........ för vart och ett av alla hundratals ärr jag har är det - inte någon annan smärta............ för trots att man mår dåligt psykiskt så KAN man faktiskt ha somatiska problem OCKSÅ...........

antar att de anser att jag är värd att leva med svamp i hela mitt liv också....... för det är väl också bara påhitt.............. vore ju synd om någon av dem skulle TITTA och SE.. och TÄNKA.................... visst, jag fick hjälp en gång, av en läkare - som träffade mig några veckor efter en annan...... och den första hade totalt missat svampinfektionen.................. medan den andra inte behövde mer än att titta för att se och tala om att jag hade en väldigt kraftig infektion.......... jag kan inte påstå att jag är förvånad, för jag har haft det sedan övergreppen..... och jag har ju förstått att något är fel............ men den ena specialisten missade alltså det totalt... något så simpelt och vanligt.................... och nu ska de avgöra mitt livsöde......... sitta där med mitt liv i sina händer...... och tala om för mig "hur saker och ting är"..................

förtroendeingivande.......???? tryggt.......??? kompetent personal...??????

NEJ

varför ska jag slösa 300 jävla spänn och en massa ångest, oro, rädsla och skam för att träffa en läkare som inte vill hjälpa mig...................

mår illa av ångest....... kämpar för att inte hetsäta igen............. inte för att jag vet vad jag skulle äta... har bara frukt kvar............... och det är så sött och sliskigt....................... men jag slår vad om att jag kommer köpa en chokladkaka imorgon i alla fall........................

måste köpa hem mer laxertabletter........... har gått upp 1kg............ mår aspissigt.................

det kommer sluta med katastrof imorgon.............. kommer bli rena lynchningen.................. och min t kommer bara sitta där och hålla käften oavsett vad som sägs........ för det är så hon är............. hon försvarar mig inte...... förklarar inte att jag faktiskt är den jag påstår.............. och därför känns det inte särskilt tryggt att ha henne med mig......... trots att jag tycker om henne så mycket..........

har knappt sovit en blund inatt.... ska till kvinnikliniken imorgon......... vet inte vad läkaren kommer säga............. egentligen vet jag redan att de vägrar hjälpa mig.... för det talade förra läkaren om........... "ingen på hela kliniken".......... och det innefattar ju alla...............

hjälper de mig inte så är mitt liv slut............... jag orkar inte hålla på såhär......... smärtan tar död på mig............... och det gör det inte värt att fortsätta kämpa för att överleva psykiskt.............

jag är i alla fall förberedd rent "materialistiskt"........... ska ta med mig min diktafon........... gömma den och spela in hela skiten............. det blir något för media när jag är död om inte annat.......... "kvinna nekad försök till smärtlindring - tog sitt liv".........

varför försöker jag ens..............