Vid kvart i tolv hade jag fullständig panik. Mailade och ringde till min t. Hon hade bara telesvararen i. Ännu mer panik. Ringde igen. Hon svarade. Först lät hon som vanligt, men sen gick hon upp i varv. I ren panik över att hon skulle slänga på luren i örat på mig igen, så höjde jag rösten till hennes nivå. Förklarade det för henne när jag träffade henne på em. Hon ville INTE berätta vad som sagts alls. Sa bara att det var "positivt" enligt hennes mått mätta. Svarade henne att det finns MÅNGA saker som HON upplevt "positiva" men som JAG har tyckt är KATASTROF... så jag tänkte minsann inte gå dit när hon inte ens kunde säga tre jävla ord om vad ÄS sa. Då gav hon sig. Berättade kort om att det visat sig att med mina argument så fanns det ingen grund för att göra en fullständig "somatisk status" - igen. Så NU HELT PLÖTSLIGT behöver inte någon kandidat göra undersökningar enligt "socialstyrelsens lagar" och "medicinalverkets" regler...... Pissed off...? Jajamensan!

ÄS-tanten visste redan om att jag gjort alla undersökningar, men ändå sa hon, enligt min t, att "det var ju bra att de redan var gjorda". Vem ska man tro på?

Tydligen undrade tanten NÄR det var gjort, och min t kom ju inte ihåg alla datum "på rak arm". Det gör ju inte ens jag. Så innan jag gick till henne började jag rota i dagböcker och på bloggen och skrev ner vad som gjorts, var, av vem och när. Min t tyckte att det var jättebra, men så säger hon att "det finns ju i din journal"... och jag tänkte bara att INGEN orkar sitta och bläddra och läsa igenom hundratals sidor med bara skitsnack och lögner. Nu slipper de det i alla fall. Har insett att min t har jättesvårt att läsa utan läsglasögon, för hon läste lappen jag skrivit, men såg inte att jag skrivit dit VAD jag kan kompromissa med. Jag fattar ju att vikt, längd och blodprover är av vikt och värde. Och det involverar inte så mycket kroppskontakt, så det räknar jag med att pressa mig igenom. Vidare så LOVADE min t att tanten sagt att det är INGEN väntetid, och det har inget att göra med om eller vilka delar av "somatisk status" som jag klarar eller ej. Och nu har jag ett VITTNE som har hört det av FÖRESTÅNDARTANTEN. Problemet är väl att om det blir något krångel så törs inte min t säga något, för det är ju hennes kollegor...

Däremot sa hon till mig idag......... vet inte om jag törs skriva det här, för det kändes så otroligt......... Men hon sa att.... när den dagen kommer då hon går i pension så kommer hon ha MASSOR att säga MÅNGA av de som gjort mig(/oss) så illa..... och DÅ kommer hon inte spara på krutet... Vet att det är fel att säga det, tycka det, tänka det... men.. fy fan i helvete vad skönt att veta att EN DAG KOMMER DE JÄVLARNA FÅ IGEN!!!!!! Jag trodde att jag var den enda som skulle "giva dem på moppo", men så är det alltså inte. Har sett mig själv i framtiden på föreläsningar eller annan undervisning/kurser där mina plågoandar "lär ut".. och om jag då har något sorts självförtroende så tycker jag synd om dem. Jag vet precis vilka knappar man ska trycka på, vilka frågor som de inte kan svara på - och det roligaste av allt; de får inte på något sätt avslöja att jag varit deras patient.

Tänk... det ska alltid slåss och tjafsas till sista blodsdroppen för ALLT - precis ALLT. Min t sa samma sak idag. Och att hon inte hade gett sig med ÄS om de inte backat... Känns konstigt.. jag brukar ju vara den som får göra allt själv.. och ta alla smällar själv.... och i slutänden få skit för mina åsikter. Och då menar jag "skit" i form av skvaller på samarbetsmöten bland de högst uppsatta läkarna och verksamhetschefen, en eller ett par till diagnoser i min journal, samt att de "nyinvigda" lär sig av stofilerna att "den där Maria är väääldigt sjuk, så passa dig för henne".

MEN. Just nu... har jag överläkaren som är medicinskt ledningsansvarig för hela psykklin MED MIG. Och hon är handledare åt min läkare. Sen så har jag ju min t också.

Hur som helst ska det bli jävligt spännande att se vad som händer den dag då min t går i pension. Då har hon "inget intresse av att hålla sams och hålla sig på sin kant längre" (hennes egna ord...).

Som sagt; det behövs ingen Einstein för att räkna ut att det omöjligen kan vara lagstadgat att en läkarkandidat ska göra "somatisk status" på alla nya pat på ÄS. Så det var väl som jag trodde - att de vill tvinga så många som möjligt med sin "frivillighet" att låta tjejen öva på dem eftersom hon måste få öva. Då funkar det inte om de säger att det är helt frivilligt..! Men det är FULT att utnyttja redan "psykiskt kroppsskadade" för att lura till sig försökskaniner. Hur många har så bestämda åsikter som jag? Och framför allt - hur många har vårdpersonal som försvarar dem??

Skönt att veta att det inte blir något tjafs den 15:e i alla fall. Och blir det det, så får min t ta det med läkarkandidaten och ev övrig personal. Är skitnervös och livrädd i alla fall. Hela jag skakar. Hur ska jag kunna berätta för en vilt främmande människa hur jag äter och bajsar liksom... Pulsen stiger bara jag tänker på det.

Det bästa när jag träffade min t på em var att.. hon sa att hon följer med mig dit - punkt slut. Jag behövde inte fråga, inte fundera. Poletten hade nog trillat ner så att hon förstår hur jävla jobbigt det är för mig.

Ca 15 år. Hela mitt vuxna liv.

For och.... ja, gissa....... handlade........ Skulle köpa fil och så morötter till kaninerna. Klev ut därifrån med en massa SKIT. Över ½ kg lösgodis, en stor chokladkaka, ett Oreo-paket, pizza och paj. Plus filen och mörötterna. Fick så enorma kväljningar pga godiset så jag var nära att spy...... Sprang och kastade skiten i soporna. Och så vill jag bara tala om att jag inte ens tycker om Ooooooooreeoooooooooooooooo-kakor.............

Jag klarar inte av att handla. Det går bara inte! Bestämde mig direkt när jag kom utanför dörren på maxi att jag skulle hetsäta upp allt ikväll, så att det var färdigt. Så både pizza och paj är redan väck. Precis som en hel karta laxertabletter... Kakorna ska slängas. Fan vad jag är patetisk.

Men ja.... slutet av tisdagen... nästan ok.......... men djävulskt nervös, ångest, rädd..............

Har fått reda på att min vän C har råkat illa ut - igen....... Hon är.. var... på bättringsvägen...... men idag har hon haft sin läkare på besök - eller ursäkta; helvetes kärringjävel-läkare.......... Alltså... C ligger på neurologen för att kroppen tar så mycket stryk pga att hon mår så jävla psykiskt dåligt... Hon har sin psykolog som håller med henne om att det här inte fungerar.... men så idag kommer hennes läkare... och säger att hon ska DRA NER på medicinerna.......... att hon bokat möte på FK i april för att C ska börja arbetsträna och i sommar ska hon ut och jobba.....!!!!!!!   

C LIGGER FÖR I HELVETE PÅ NEUROLOGEN FÖR ATT HENNES KROPP DÖR PSYKISKT! DE HAR INTE HITTAT MINSTA LILLA FYSISKT FEL PÅ HENNE, SÅ DET BEROR ALLTSÅ PÅ ATT HON MÅR SÅ JÄVLA DÅLIGT PSYKISKT!!! OCH NÄR LÄKARJÄVEN KOMMER SÅ PRATAR HON OM FK, ARBETSTRÄNING OCH HELTIDSARBETE!!!!!!!!

Har försökt hjälpa C.... skrivit ihop en liten kladd för att hon ska kunna hinna byta läkare innan cp-läkaren förstört precis allt............ Jag... är ju ganska van..... så jag fick ihop en dryg A4-sida trots att jag inte känner till allas för- och efternamn osv. Men till skillnad från mina "byta läkare"-papper så har jag inte gjort ner någon och C har inga direkta önskemål om läkare. Det är ju inte så lätt. Jag har ju träffat de flesta puckon här, så jag vet vad de går för, men vad som händer 100 mil härifrån vet jag ju inget om.

Blir så JÄVLA förbannad så jag saknar ord... Svarade på C's sms, och jag har ingen aning om hur många procent som var svordomar.................... Över 80% i alla fall.... garanterat............

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Har idag lämnat in nycklarna till min slitna fallfärdiga lägenhet, så nu är jag utflyttad. Men fy fan vad ledsamt, grät när jag stängde dörren och låste för allra sista gången. Den må ha varit ful och skruttig, men perfekt läge, planlösning, stor mys...

Månaderna har gått. Jag har det så bra här i fjällen att tiden rusar iväg. Men det är skönt med tanke på det här "paus-året" pga Covid-19. Kan inte minnas när jag senast hade såhär lite panikångest och ångest. Ingen direkt stress över något. Nu är ja...

Det mesta har kört ihop sig. Men jag hoppas att det ordnar sig ändå till slut. Jag hade läkarsamtal och var mer eller mindre beredd på att få höra att jag är dum i huvet som tror att jag ska klara mig utan att fara till psyk en gång i veckan. Men l...

väntar fortfarande på offert från den "bästa" flyttfirman har handlat lite och skickat paket till mamma för hon fyller snart år gått riktig långpromenad med vovven så nu sover han gott på soffan känner mig så rastlös allt vara snurrar runt på...

allt bara snurrar kan inte förstå att jag ska flytta känns som jag bara hittar på kommer bli mer verkligt när jag får tillbaka nya kontraktet och bekräftelsen på uppsägningen och när själva flytten är bokad   ska på samtal idag har inge...