Har finslipat min anmälan till DO ang kvinnokliniken i min stad, och imorgon kommer jag skicka den. Har mailat läkaren där och lämnat lägesrapport. Förväntar mig inget svar. Hon svarade inte förut, så hon lär inte svara nu heller.

Kunde knappt gå till terapin imorse. Stannade halvvägs och satte mig ner. Tårarna rann. Grät hos terapeuten så jag var totalt söndergråten när jag skulle försöka ta mig hem. Hon tyckte att det var bra att jag bestämt mig för att maila till läkaren på kvinnokliniken och berätta om hur läget utvecklat sig. Tror att hon ville att jag skulle be henne om en ny bedömning, men jag har inget förtroende för den läkaren längre. Hon har inget förtroende för mig, hon lyssnade inte och brydde sig inte, utan visade snarare hur mycket hon ansåg att jag överdrev. Så varför ska jag känna förtroende för henne när hon inte har något förtroende för mig.

Önskar att jag kunde gå till akuten, för nu är det en hård knöl. Går att känna hur lätt som helst. När jag blev undersökt sist hade jag legat i sängen i 3 månader, så då var det väl inte så konstigt att hon inte såg något extremt. Jag försökte förklara, men det gick inte fram. Hon trodde inte på mig. Så varför skulle någon annan göra det.

Men nu, om jag bara kunde, så skulle kunna känna till och med när jag är sövd. Men går jag till akuten så kommer de låsa in mig på en psykavdelning, eller så kommer de tvinga mig till undersökning i vaket tillstånd, och då dör jag hellre.

Har inte ändrat mig ang ridterapin. Det här ska INTE få förstöra det. ALDRIG. Jag har rätt att kunna rida, cykla, springa, ja vad som helst, utan att få så ont att jag inte kan röra mig.

Imorgon är det meningen att jag ska på intervju för social fobi-gruppen. Men jag vet inte hur jag ska kunna ta mig dit eller hur jag ska orka.

Nu lägger jag mig ner och dör.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Har idag lämnat in nycklarna till min slitna fallfärdiga lägenhet, så nu är jag utflyttad. Men fy fan vad ledsamt, grät när jag stängde dörren och låste för allra sista gången. Den må ha varit ful och skruttig, men perfekt läge, planlösning, stor mys...

Månaderna har gått. Jag har det så bra här i fjällen att tiden rusar iväg. Men det är skönt med tanke på det här "paus-året" pga Covid-19. Kan inte minnas när jag senast hade såhär lite panikångest och ångest. Ingen direkt stress över något. Nu är ja...

Det mesta har kört ihop sig. Men jag hoppas att det ordnar sig ändå till slut. Jag hade läkarsamtal och var mer eller mindre beredd på att få höra att jag är dum i huvet som tror att jag ska klara mig utan att fara till psyk en gång i veckan. Men l...

väntar fortfarande på offert från den "bästa" flyttfirman har handlat lite och skickat paket till mamma för hon fyller snart år gått riktig långpromenad med vovven så nu sover han gott på soffan känner mig så rastlös allt vara snurrar runt på...

allt bara snurrar kan inte förstå att jag ska flytta känns som jag bara hittar på kommer bli mer verkligt när jag får tillbaka nya kontraktet och bekräftelsen på uppsägningen och när själva flytten är bokad   ska på samtal idag har inge...