Direktlänk till inlägg 2 december 2010
kom till stallet och fick hämta in S............ undrade vad ridt tänkt att jag skulle göra idag......... och när hon sa att jag skulle sadla och tränsa så blev jag förskräckt.................... tänkte att... nu är det kört... nu får jag inse den bittra verkligheten - att jag aldrig mer kan sitta på en hästrygg.............. var SKITNERVÖS och RÄDD........ kunde nästan se mitt liv passera i revy när jag justerade stiglädren.......................
........vänsterfoten i stigbygeln............ slängde över högerbenet över hästryggen.... och.......... jag kände.... ingenting...............! det gjorde inte ont!!! inte ens pyttepyttelite!! tänkte att det här är för bra för att vara sant.... det var det enda jag kunde tänka på... så häststackaren var nog ganska konfunderad.......... till slut släppte jag bara taget..... slappnade av och kopplade bort de tankarna.......... och då blev jag mycket mjukare och följsammare med armarna och hela kroppen.....
fick inte ridningen att fungera alls, men jag STRUNTAR I DET! för jag KAN SITTA PÅ HÄSTRYGGEN!!! visst, jag blev förbannad på mig själv för att jag har NOLL kroppskontroll och jag fick inte S att trava ett helt varv runt banan....... ridt sa att han är trög.... men jag ser inte det som en ursäkt.......
ååååh.... han är bara SÅ HÄRLIG......!!!. ser alltid ledsen ut... noll engagerad typ.... och tror att han bara kan ta en tugga hö om det ligger på marken, oavsett om han har en ryttare på ryggen eller ej........ och idag så tog det ett helt jävla varv att få honom i trav....... ett helt varvs övergång - och både jag och ridt skrattade gott......... sen ställer han sig bara still.... ställer sig och stirrar in i stalldörren......... eller snubblar på sig själv......... eller vägrar hålla ut i svängarna......... .....men jag gillar när det är kämpigt.......... jag vet inte... men det är lite speciellt på något sätt.............
skulle få honom att backa från stalldörren....... men det funkade ju inte.......... sen helt plötsligt vägrade han gå framåt... och ställde sig och BACKADE.......... backade och backade....... till slut började jag asgarva och låtsades "visa upp mig och mina otrooooliga ridkunskaper" på skämt för ridt....... satt där och sträckte på mig och liksom.... "look! no hands!!!".......
höll på att skita ner mig när jag hoppade av....... för ridt ropade till "försiktigt!!" precis när jag hoppade av............... sen förstod jag att det inte var för hästens skull....... utan för min skull.. eller ja, stygnens skull........... men det var ingen fara med mig...
TACK GODE GUD FÖR ATT JAG KAN SITTA PÅ EN HÄSTRYGG!!!!
jag kommer aldrig mer att få skav av att rida, det kände jag redan idag........ fanns inte ens tillstymmelse till att kännas obekvämt!!!
var på väg att hoppa jämfota av glädje på vägen mot bussen hem... men jag hindrade mig själv i sista stund... för jag hade reflexer på mig som även lyser......... så det hade hela byn sett............. istället gick jag där och log brett för mig själv........ funderade på om jag skulle chansa och gå förbi min t på vägen hem och berätta........ men jag ville inte störa........... mailade när jag kom hem... och hon hann precis läsa innan hon gick hem för veckan...... och nu känns lugnare igen.......
det finns 2 sporter som jag skulle kunna tänka mig att hålla på med och som jag drömt om sedan jag var barn....... det ena är konståkning... och det andra är ridning.............. så det här är inte bara någon "nyck" eller tillfälligt.... det här kommer finnas med mig i resten av mitt liv..........
Har idag lämnat in nycklarna till min slitna fallfärdiga lägenhet, så nu är jag utflyttad. Men fy fan vad ledsamt, grät när jag stängde dörren och låste för allra sista gången. Den må ha varit ful och skruttig, men perfekt läge, planlösning, stor mys...
Månaderna har gått. Jag har det så bra här i fjällen att tiden rusar iväg. Men det är skönt med tanke på det här "paus-året" pga Covid-19. Kan inte minnas när jag senast hade såhär lite panikångest och ångest. Ingen direkt stress över något. Nu är ja...
Det mesta har kört ihop sig. Men jag hoppas att det ordnar sig ändå till slut. Jag hade läkarsamtal och var mer eller mindre beredd på att få höra att jag är dum i huvet som tror att jag ska klara mig utan att fara till psyk en gång i veckan. Men l...
väntar fortfarande på offert från den "bästa" flyttfirman har handlat lite och skickat paket till mamma för hon fyller snart år gått riktig långpromenad med vovven så nu sover han gott på soffan känner mig så rastlös allt vara snurrar runt på...
allt bara snurrar kan inte förstå att jag ska flytta känns som jag bara hittar på kommer bli mer verkligt när jag får tillbaka nya kontraktet och bekräftelsen på uppsägningen och när själva flytten är bokad ska på samtal idag har inge...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | |||||
6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | |||
13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | |||
20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | |||
27 | 28 | 29 | 30 | 31 | |||||
|