....det skriker inuti mig........ öronbedövande.... jag står inte ut........ måste ta medicin... tror jag håller på att bli galen................ känns som den "stora" inuti mig drar med sina långa rakbladsvassa naglar på en griffeltavla........ och jag vill bara skrika rakt ut... men det kommer inget ljud.......... tur är väl det...

.......måste göra något... något totalt annorlunda så att jag bryter det här..... det brukar ju fungera...... medicin och sen snurrar jag runt och vinglar iväg åt ett annat håll.............. slipper se "skiten"....

herregud.... var jag ska göra av mig själv..............

Solen strålar, snön smälter, det börjar så sakteliga bli lite grönt, och ljuset är på väg tillbaka för att stanna! UNDERBART!!

..........inte.

Längtar bara efter att få flytta. Flytta så att jag kan GÅ UT. På gräs och i skog och mark. Inte trängas på en asfaltsplätt bland fulla studenter. Kunna ta en promenad och faktiskt få luft - luft som inte är helt förstörd av avgaser och annan skit.

Längtar till stallet så jag dör. Sitter och tittar på Youtube-klipp. "This is how you trotter your horse"...... jovisst, det är ju BARA att titta och göra likadant..!

Baaaaaaah! Måste packa ihop lite mer så att jag känner att jag kommer någonstans. Försöker att inte tänka på onsdagen och att min t är borta i två hela jävla veckor.

Trööööööött!! Less. Ledsen...

Nu finns det inte ett endaste hål i hela den här lägenhetens väggar. Har tagit ner det allra sista från väggarna och spacklat igen rubbet. Även de hål som redan fanns när jag flyttade in. Jag måste vara knäpp - bölar lite, spacklar lite... Hade tänkt packa lite mer, men jag vet inte vad. Har kommit till punkten där det bara blir fler och fler "blandat"-lådor. Det ska kunna funka att bo här till mitten av maj, men när det smäller den 15:e och 16:e så ska allt vara packat och klart. Så vad gör man.....

Har en hungrig Leif i akvariet. Plockade fram "dammsugaren" och kopplade in den stora pumpen, och dammsög på botten. Det var jättesmutsigt. Har sett att vattnet blivit brunaktigt ganska fort efter att jag bytt, så jag förstod att jag var tvungen att göra något. Så nu är det dammsuget, slamsuget, bytt vatten, osv. Rätt som det var när jag hade gett fiskarna mat så kom Leif fram. Han sög sig fast på en matflinga som sjunkit till botten.. stackaren... Han ser så löjlig ut, men är ganska söt. Ful-söt. Satt och tittade på honom en stund, men sen fick han syn på mig och for iväg med en jävla fart och satte sig i sin "grotta". Ska lägga i wafers till honom när det blir mörkt. Då behöver han inte vara hungrig, stackaren. Undrar hur många snäckbebisar jag har dammsugit upp... såg ut som att de hade en odling på gång bakom hålstenen........ Men jag vill inte ha fler snäckätande snäckor - det finns ingen mat till dem, utan då äter de upp varandra. Föga trevligt... Vad ska man göra - gå in i en akvarieaffär och be att få plocka några nävar "oönskade snäckor" som mat till sina snäckätande snäckor... Tänkte köpa någon ny växt och se till så att det kom med några små sniglar, men nu växer helt plötsligt växten som jag redan har, och har till och med förökat sig.

Ååååååhhh.... Astrid håller på och lever om i sin bur. Hon har sprungit fram och tillbaka med den lilla rumpan i vädret och stampat med fötterna bara för hon tror att hon ska få morot - varje gång jag går förbi. Vänta bara tills hon hör att jag tar fram skalaren... Varje kväll är det samma sak - hon blir helt överlycklig och SLITER morotsbiten ur handen på mig och springer iväg. Tilda ser mest besvärad ut.. och ointresserad. Men sen när jag går in till sovrummet så käkar minsann hon också..! En riktig ögontjänare är vad hon är.

Har hyrt påskfilm på cdon.com, men skitsidan för "on demand" fungerade inte på hela eftermiddagen. Nu börjar snart "Sensing murder" i TV4+. Brukar alltid titta på det, och resten av det "paranormala" som följer tills dess att jag somnar. "Haunted houses" är jag inget stort fan av... tycker att det är så överdrivet och det finns aldrig något konkret. "Ghost hunters" är mycket bättre, för där utgår de från att de "paranormala" saker som sker går att förklara.

Minns när jag såg "Sensing murder" första gången och tyckte att jag kände igen värdinnan som presenterade programmet... och mycket riktigt - det var Rebecka Gibney, hon som spelade bilmekanikern Emma Patterson i den australiensiska serien "Flying doctors"!

Disken är fixad. Ska plocka undan den när den torkat imorgon. Sen blir det nog lite mer packande och plockande... och massiv ångest inför onsdag när jag ska till ÄS för första gången........

Idag gråter jag bara. Tårarna slutar inte rinna. Försöker göra allt möjligt, men det hjälper inte. Vill bara bli frisk. Vill inte leva såhär. Måste börja plugga nästa höst. Stress-stress-stress........... Prestationskrav. Måste bli frisk. Men hur fan då. Det är omöjligt att bara släppa den person jag "spelat" hela mitt liv, och bli den jag ÄR. Här funkar det. Men i verkligheten... där blir man slaktad....... Så länge man inte är sig själv utan bara spelar, så gör "slagen" inte lika ont.

Jävla skit.

Det bidde inga bilder från kameran - eftersom jag har varit så extremt supersmart att jag packat ner alla kablar och kontakter inför flytten...

Hyperintelligenta jag ----->  

Har sovit gott inatt.. på mina glasögon.... Tur att de inte är ömtåliga och att jag har fler par i fall om att de skulle gå sönder.

Kaninerna verkar ganska trötta efter igår. Det blev väl en hel del att ta in under gårdagen, och att bli kammad och få "naglarna" klippta var väl grädden på moset...

Idag är det nog dags att röja lite till här. Plocka lite och "hylva av" det värsta. Det räcker att jag ger ninisarna hö en kväll, och sen ser det ut som en svinstia... Dammigt överallt och hö över hela golvet. Jippi - tycker både jag och min trasiga dammsugare........

Fy fan vad pinsamt.... Har varit ute med Tilda. Stötte på en av grannarna vid porten. Han är nog den trevligaste grannen jag har och även den jag pratat mest med under min tid här. Problemet är bara att han pratar jättedålig svenska... och jag vet inte hur dålig svenska......... och då fattar jag ingenting av vad han säger, och han fattar ju förmodligen ingenting vad jag säger... utan vi är två fån som står där och ler........... typ.... Han frågade vad det var för ras... och jag svarade att det är en teddydvärgvädur...... men efter fem minuter visade det sig att han trodde att det var en hund.......... så så mycket fattade jag....... och så idiotiskt svarade jag honom......... *PUCKO* Skulle ha sett uttrycket när jag sa att det är en kanin.... Han trodde mig inte....... herregud.... Kan säga att han var på väg att ta på sig att vara "hundvakt" åt denna lurviga varelse om jag behövde...... och fy fan vad jag skäms.............. skäms ihjäl.......... Och inte ville hon röra sig ut fläcken heller. Låg där som en padda och vägrade ALLT. Bar iväg henne till skogsdungen. Hon skuttade lite, och efter ett tag kom en av grannarna i huset bredvid som har en STOR katt... har ingen aning om vad det är för ras, men den är skitstor... vit och gul (säger man "gul" inom kattvärlden, eller heter det "ljusbrun" eller nåt annat...). Jag låtsades inte se henne och vi på varsin halva av dungen. Till slut frågade hon vad det var för sorts kanin, och jag pratade med henne. Berättade lite om rasen bara. Och Tilda verkade ok med katten, såg ingen reaktion på henne, men katten såg desto mer tveksam ut och undrade vad det där var för äcklig vit pälshög som rörde på sig.......... Han gick fram och luktade... försiktigt, försiktigt..... och Tilda sitter och putsar på sig........ Jag höll på att dö... Hon har aldrig träffat en katt i hela sitt liv och är livrädd för ett löv som blåser över gräset.... men en katt som är 5ggr så stor som hon - och ett rovdjur - bara skiter hon i....!!!! Sen fick jag skämmas ännu mer.......... för hon vände på sig och tittade på honom.... och JÄVLAR vad rädd han blev.... När hon spände blicken i honom så höll han på att skita ner sig....! Sen skulle han inte vara där mer, utan ville bara bort....... Kände hur färgen steg i ansiktet och hur jag skakade när jag sa åt Tilda att inte skrämma kissen............. Förbannade kanin! Kan ingen av dem vara "någorlunda normal" någon jävla gång.........

Hundar eller katter......... spelar ingen roll.... de stirrar ner dem totalt och skulle säkerligen spöa skiten ur dem om det blev en sådan situation.......

Mina små kaniner - rovdjurens skräck.

(ska se om jag orkar föra över bilder från kameran senare)

Slängde på mig lite kläder, tog på Astrid selen och så gick jag ut med henne. Hon var väldigt tveksam först. Stengolvet i entren är lite "halt", men när jag ställde mig vid dörren, öppnade den och lockade på henne, så kom hon. Skuttade ner från trappen och till närmsta gräsplätt. Såg att hon tyckte att det var jobbigt med den starka solen. Samtidigt som vi stod där utanför porten står det tre störda jävla små bimbos med ärthjärnor och "hänger", och de FULLSTÄNDIGT ASGARVADE åt mig och att jag hade en kanin med mig ut..............

Hade extremt jävla stor lust att säga till Astrid att "bry dig inte om sådana där idioter, de är så dumma i huvudet att de inte förstår bättre"........ men.. det gjorde jag såklart inte........

Lyfte upp Astrid efter en stund - för inte fan tänkte jag i alla fall gå därifrån bara för att de stod och "chillade" - och gick över parkeringen och mot skogsdungen. Satte ner henne och där var inte solen lika besvärlig, så hon skuttade iväg. Hon är ju som hon är - hon ÄLSKAR höjder. Finns det en hög sten så SKA hon upp och sitta på den, finns det en kulle så ska hon högst upp, punkt. Men när hon började skutta uppåt på en gigantisk snödriva så såg jag hur lyckan förvandlades till ett "bläääääääää", och hon vände innan hon ens var en bit upp. Lockade med henne till själva skogsdungen och där brukar hon ju trivas, och gjorde det idag också. Hon "pinkade in sitt område", och gick runt och röjde.... vilket går ut på att hon biter av varenda liten pinne som sticker upp ur marken - döda grässtrån till sälgkvistar. Jag hittade ett minilitet maskrosblad där fjärrvärmen är dragen och inte allt är "vinterdött". Gav det till Astrid som dissade det totalt. PUCKO! Istället satte hon sig och rafsade och bet i några gamla lönnlöv... och då kunde hon ju gott hållas med det! Var ute runt en timme, men jag märkte att hon blev lite trött, och så blev det nog lite för kallt. Hon satte upp framtassarna på min arm när jag skulle lyfta upp henne, som att "ja matte, ta mig härifrån" - så hon var nog less... Ville att hon skulle skutta sista biten själv över parkeringen mot porten, och vi kom nog 3/4 av sträckan innan hon totalstrejkade. Hon fick i alla fall hoppa in genom porten själv. Försökte få henne att komma till mig, men hon ville inte röra sig en cm.... Tog hissen upp, och så tyckte jag att hon i alla fall kunde skutta in i lägenheten för egen maskin. Det brukar hon ALLTID göra. Finns ju ingenstans att ta vägen - spiraltrappa i sten både upp och ner. Medan jag tog av mig jackan så var hon snabb, men inte på att hoppa "hemåt". Hon skulle skutta uppför trapporna! Fick tag i henne efter att hon kommit halvvägs upp till nästa våning. Höll på att skita ner mig...... Tänk om hon hade halkat och ramlat nerför trappen... eller nerför alla trappor...............     

Hade tänkt gå ut med Tilda direkt efteråt. Men de asgarvande "määh guuuud assååååå"-brudarna avskräckte mig......... Får se om jag går senare. Men å andra sidan lär väl alla gå ut med sina hundar då, och i den här stan är det långt ifrån alla som har dem kopplade eller har koll överhuvudtaget. Oavsett om det enligt lag är koppeltvång pga årstiden. Och katter - de är ju överallt! Astrid skulle klå upp en katt och skrämma iväg en hund utan problem, men Tilda skulle bli en blodpöl.........

Vad vill jag då säga med det här inlägget? Jo, att alla de människor som jävlas och är elaka "bara för att", kan DRA ÅT HELVETE!!! VÄX UPP! En vuxen, mogen människa står inte och asgarvar åt någon annan! Det tillhör normalt sunt förnuft och folkvett att inte bete sig så!!